”Sammanslagningarna är inte över”

Ärligt talat, hur ser det ut för svenska forskare om tio år?

– De har mer att göra än i dag.

Vad säger du till dem som befarar att Kina och Indien tar över produktion och forskning så till den grad att västländerna utarmas?

– Jag tror att de har rätt. Det blir svårt att konkurrera med länder som Korea och Kina och Indien. Men det finns plats för nya bolag här också. Vi är väldigt duktiga på att hitta på nya idéer. Belackarna säger att drivkraften är borta. Det är viktigt att inte slå sig till ro.

Indien sägs vara framgångsrikt?

– Det är de också. De har tagit sig in på nya marknader på smarta sätt. De har till exempel skaffat produktionsanläggningar i Europa och USA. Tidigare har vi i Europa och USA känt att vi har haft innovation och forskning under vår kontroll. Den kartan kommer att ritas om.

Är det inte bra att Indien konkurrerar med forskning?

– Jo. Men vad ska vi göra? Lägga oss ned och dö? Så klart inte.

Hur ser det ut för svenska läkemedelsbolag egentligen?

– Vi har ungefär 250 biomedicinska bolag i Sverige och siffran växer. Vi har en bra biomedicinsk forskning och en bra industritradition. En utredning har visat att sedan Pharmacia i huvudsak flyttade utomlands har Pharmacia-klustret utvecklats ungefär lika bra som Astra Zeneca-klustret vad gäller antalet anställda.

Är det bättre att bolagen flyttar utomlands?

– Nej, det är det inte. Men det är en liten tröst att kvaliteten på det vi gör i Sverige är fortsatt hög. Vi har fortfarande flest bioteknikbolag per capita i världen.

Många är små?

– Ja. 60 procent har färre än tio anställda.

I Sverige lär vi inte ha fått fram någon ny medicin på tio år.

– Det stämmer, men det är samtidigt en liten överdrift. Vi har inte fått fram någon ny originalmedicin i Sverige under den tiden. Produktiviteten i branschen globalt sett är ett stort problem.

Vad beror det på?

– Kraven för nya läkemedel blir allt högre. De måste vara bättre än gamla mediciner, säkra och kunna förbättra sjukvårdsekonomin.

Du jobbade i resterna av Pharmacia. Hur utvecklas forskningen när huvudkontoren flyttar utomlands?

– Det är ett dilemma för ett litet land när huvudkontoren flyttar. Det försvinner en dimension. I den andra vågskålen ligger frågan om det går att undvika företagsfusioner. Och det går ju inte.

Jämför du de största läkemedelsjättarna med bilbranschen?

– Ja. Och i så fall är sammanslagningarna inte över. De största läkemedelsbolagen står för 10-11 procent av världsmarknaden. Toyota har 20 procent av bilmarknaden. Vi har en omdaning av läkemedelsindustrin som vi inte har sett slutet på än. Den har många svåra komponenter.

Ni har satsat mycket krut på att underlätta för innovatörer och öka utväxlingen av svenska uppfinningar i projektet Innovation för tillväxt. Vad blir nästa projekt?

– Nästa projekt gäller att förbättra utbildningssystemet samt ett projekt för energieffektivisering.

Skolbarn sägs inte vara så intresserade av matematik och naturvetenskap?

– Det blir bara sämre och sämre. Söktrycket till naturvetenskap och teknikutbildning går bara ned. Om man frågar 15-åringar om de kan tänka sig att bli ingenjör svarar 10 procent ja. De flesta elever vet inte ens att de har ämnet teknik. Samtidigt är det förståeligt, för undervisningen är undermålig och lärarnas kunskaper är undermåliga. Vi måste vässa utbildningen. Vi måste exponera förebilder.

Målar du inte upp en ganska dyster bild av svensk framtid?

– Jo. Om vi inte gör något är det dystert. Men att inse problemet är ofta halva vägen mot en lösning.

Varför lyssnar makthavare på er?

– Vi representerar alla. Vi representerar kunskap. I vår styrgruppskommitté för Innovation för tillväxt sitter elva personer, bland andra Marcus Wallenberg och Melker Schörling, men också ordföranden i fackförbundet IF Metall, Stefan Löfven.

Du har varit vd för IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien) i två år? Vad bidrar du med?

– Jag har en lite annorlunda bakgrund. Jag kommer från näringslivet, men jag är läkemedelsforskare i botten. De senaste tio åren har jag jobbat med affärsverksamhet i bolag som Biacore, Biovitrum och Karobio, där jag var vd.