SEB skruvar upp Sveriges tillväxtprognos

BNP-utfallet för andra kvartalet överträffade bankens prognos med en hel procentenhet och nu skruvar SEB upp Sveriges tillväxtprognos för 2021 till 4,6% från 4,5%.
Sverige
Foto: Janerik Henriksson/TT

Coronaviruset kommer fortsätta påverka tillväxten i världen, men riskbilden väntas alltmer handla om frågor såsom inflation, centralbankernas exitstrategier och utbudsbegränsningar. Det skriver SEB i sin Nordic Outlook-rapport.

Banken spår att global BNP växer med 5,9% i år och 4,4% 2022, i linje med prognosen från i maj. För 2023 väntas BNP-tillväxten sakta ner till 3,4%. Samtidigt har lättade restriktioner gett tillväxtstöd i Europa och euroområdets BNP-prognos för 2021 höjs från 3,8 till 4,6%, följt av 4,3 respektive 2,5% 2022 och 2023. I USA möter köpkraften motvind från finanspolitiken och hög inflation och SEB sänker BNP-prognosen från 6,5 till 6,0% i år, följt av 4,2 respektive 2,1% 2022 och 2023.

Vad gäller Sverige skriver SEB att ”stor potential för återhämtning av hushållens konsumtion och tjänsteexport talar för accelererande tillväxt under andra halvåret”. Positiva BNP-överraskningar, tillsammans med starka indikatorer och policystöd pekar också på att ekonomin är tillbaka på den historiska tillväxttrenden i mitten av 2022.

SEB justerar upp Sveriges tillväxtprognos för 2021 till 4,6%. För 2022 väntas BNP växa med 3,9%. Det är en liten upprevidering för i år men en liten nedrevidering för 2022. 2023 väntas BNP-tillväxten ligga på 2,3%.

Banken menar att stöd från finanspolitiken, normaliserade aktieutdelningar samt en stark återhämtning för sysselsättningen kommer bidra till att hushållens inkomster växer snabbt både i år och 2022. Detta ger stöd för en snabb konsumtionsuppgång.

Vidare tros sysselsättningen vara tillbaka på förkrisnivåer redan i slutet av detta år och arbetslösheten falla under det närmsta året för att sedan plana ut på en nivå kring 7,5%.

Kärninflationen väntas ligga under 2% under hela prognosperioden. Samtidigt har sannolikheten för en räntesänkning eller utvidgade obligationsköp minskat. Istället väntas banken sakta gå mot en stramare penningpolitik. Under 2022 och 2023 väntas Riksbanken dra ned på obligationsköpen och signalera framtida höjningar i reporäntebanan. Räntan väntas emellertid ligga kvar på noll även under 2023.

”Vi tror att stigande resursutnyttjande och något högre inflationsförväntningar får Riksbanken det närmaste halvåret att justera sin räntebana genom att lägga in höjningar under 2024. Vi räknar inte heller med några ränteförändringar fram till slutet av 2023. Redan under andra halvåret 2022 tror vi att Riksbanken kommer att tillåta balansräkningen att krympa”, skriver SEB.