SHB: Detta kan öppna upp för en okonventionell ekonomisk politik

Även om finanspolitiken har större utrymme begränsas den av regelverk och det är hur som helst svår genomföra snabba och effektiva finanspolitiska stimulanser. Går svensk ekonomi in i en djup och långdragen lågkonjunktur kan detta öppna upp för en mer okonventionell ekonomisk politik där helikopterpengar kan ses som den sista utvägen.

Det skriver Anders Bergvall, makroekonom vid Handelsbanken, i ett marknadsbrev.

Han skriver att en mild konjunkturavmattning, vilket också är Handelsbankens huvudscenario, kan mötas och stabiliseras av framför allt en mer expansiv finanspolitik.

“Om det istället blir en kraftig konjunkturnedgång och svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur med snabbt stigande arbetslöshet kan stabiliseringspolitiken, i alla fall inledningsvis, bli mindre resolut än normalt. Sammantaget medför detta att konjunkturnedgången riskerar att bli djupare och mer utdragen. Det kan öppna upp för att det i slutändan blir mer okonventionell ekonomisk politik”, skriver han.

Han påpekar att Riksbanken under denna konjunkturuppgång aldrig har normaliserat penningpolitiken, utan ligger kvar med minusränta och stora innehav av statsobligationer. Detta gör penningpolitikens arsenal begränsad.

Finanspolitiken bör kunna ta ett större ansvar vid nästa nedgång, tack vare den låga statsskulden, men även detta utrymme är begränsat, framför allt av EU:s finanspolitiska ramverk.

“Om dessa regler ska respekteras finns det ett budgetutrymme på drygt 1 procent av BNP för aktiva åtgärder när konjunkturen viker. Mycket talar för att det skulle krävas större stimulanser om finanspolitiken ska ta ett större ansvar”, skriver Anders Bergvall.

Han tillägger att verktygslådan, med effektiva finanspolitiska stimulanser som snabbt kan sättas in vid rätt tidpunkt, dessutom är begränsad.

“Och framför allt en i minoritetsregering krävs det ofta långa förhandlingar och politiska kompromisser, vilket gör det svårt att agera snabbt och få igenom de stabiliseringspolitiska åtgärder som är effektivast”, skriver han.

Det finns därmed en risk för att det begränsade utrymmet för konventionell penning- och finanspolitik leder till att nästa lågkonjunktur bli djupare och mer utdragen än normalt. Detta kan i sin tur kräva mer okonventionella åtgärder för att stimulera efterfrågan och få upp inflationstrycket.

“Helikopterpengar lyfts ofta upp som den sista utvägen när penningpolitikens konventionella metod (förändringar i styrränta) och okonventionell politik (förändringar i balansräkningen) nått vägs ände samtidigt som den finanspolitiska arsenalen är uttömd”, skriver Anders Bergvall.

Helikopterpengar innebär att centralbanken skapar pengar som via staten förs över till hushållen eller andra aktörer i samhället, vilket suddar ut gränsen mellan statens och centralbankens balansräkning.

“Helikopterpengar innebär dock omfattande juridiska och praktiska problem. Så länge statsskulden är låg bör det vara betydligt enklare och mindre riskfyllt att staten på normal väg tar upp ett lån via Riksgälden. Till exempel skulle staten kunna skapa en investerings- eller stabiliseringsfond genom att ta ut ett engångslån via Riksgälden, vilket kanske skulle kunna underlätta möjligheterna för finanspolitiken att bedriva en ‘trovärdig’ stabiliseringspolitik”, skriver Anders Bergvall.