Sjuk försäkring

Under lång tid gick sjukförsäkringen med överskott, men de senaste två åren har kostnaderna skenat sedan de långtidssjuka blivit fler. Försäkringskassan ersatte 75 miljoner sjukdagar förra året, 25 miljoner fler dagar än 1997.

I år väntas sjukskrivningsnotan sluta på 37 miljarder kronor, 6 miljarder mer än vad budgetfolket räknat med. I budgetförhandlingarna blir sjukförsäkringen en het potatis då den ständigt hotar att bli den post som spräcker utgiftstaket.

Mothugg

Även om Sjukförsäkringsutredningen i förra veckan fick mothugg för förslaget om en förlängd sjuklöneperiod på 60 dagar, där arbetsgivaren ska förmås ta ett större ansvar för arbetsmiljön, finns det områden där det finns stor samsyn. Exempelvis råder politisk enighet om att det måste finnas ett tydligt samband mellan avgifter och utgifter i sjukförsäkringen.

Fristående system

Idag behandlas utgifterna inom ramen för utgiftstaket, medan arbetsgivaravgifterna ses som vilken skatteintäkt som helst.

Riksförsäkringsverket propagerar för att försäkringen ska bli ett fristående system, utanför statsbudgeten, men att den fortfarande ska vara allmän, obligatorisk och med riksdagen som överhuvud.

“Hur försäkringen ska förvaltas och administreras kommer vi dock att diskutera vidare”, säger Rolf Lundgren, huvudsekreterare i försäkringsutredningen.

Verkets generaldirektör Anna Hedborg har erkänt regeringens “slarv” på 1990-talet. Då blev försäkringen mindre försäkringsmässig. Trots att försäkringen gick med överskott infördes egenavgifter, samtidigt som ersättningsnivån sänktes och karensdagen infördes.

En mer försäkringsmässig lösning innebär att inga arbetsgivaravgifter tas ut över taket på 22.800 kronor, alternativt att taket höjs. Från borgerligt håll har man efterfrågat den typen av lösningar under lång tid. Med privata lösningar skulle visserligen jakten på lägre premier pressa fram åtgärder på landets arbetsplatser. Men fördelarna med den riskutjämning som en offentlig försäkring ger anses väga över i alla politiska läger.

Budget bestämmer

Nu är det inte bara i budgetsammanhang som ansvarsfördelningen haltar. När olika budgetar bestämmer vad som är angeläget för stunden faller vissa problem mellan olika stolar.

Exempelvis är det en liten del av sjukvårdens resurser som går till de sjukskrivna, eftersom de medicinska prioriteringarna görs utifrån helt andra kriterier. Inte minst är det omsorgen om de äldsta och akutsjukvård som prioriteras.

“Ibland önskar vi att sjukvården prioriterade sjukdomar, exempelvis diffusa smärttillstånd, som vi vet kan leda till långa sjukskrivningar. Togs sådant på allvar i primärvården, med samarbete mellan kuratorer, arbetsterapeuter med flera, skulle många kunna fångas upp i ett tidigt skede”, säger Leif Westerlind, tf avdelningschef på riksförsäkringsverket.

På senare tid har rehabilitering lyfts fram som ett sätt att sänka kostnaderna för sjukförsäkringen. Rehabilitering är av stor betydelse för individen, men är egentligen en åtgärd som kommer alldeles för sent.

Det finns en övertro på vad rehabilitering kan åstadkomma.