Skatten sänks, spår skatteverket

Skattekonkurrens mellan länderna och IT-driven globalisering tvingar fram skattesänkningar i Sverige på 100 miljarder kronor eller mer, inom en tioårsperiod. Det förutspås i en rapport från riksskatteverket, RSV.

Författarna till rapporten, som är avsedd att ge underlag för skattemyndigheternas verksamhet, tror att Sverige inom några år måste sänka momsen, kanske till 17 procent från nuvarande 25. Punktskatterna på alkohol och tobak behöver sänkas mer än vad som redan skett, eller med ytterligare en tredjedel, när nu införselreglerna ändras.

Skatten på kapitalinkomster måste troligen halveras, till 15 procent, och förmögenhetsskatten avskaffas. Kanske måste också den statliga inkomstskatten slopas. I så fall blir den totala skattesänkningen mer än 100 miljarder.

Sänkt bolagsskatt

Även den svenska bolagskatten kan behöva sänkas. Den framstår inte längre som låg ens i ett europeiskt perspektiv, heter det i rapporten. Den växande andelen internationella företag kan i hög grad välja i vilket land de vill betala skatt. Bolagsskatten sänks nu runt om i världen och det land som ligger på efterkälken kan förlora både skatteinkomster och investeringar.

Över 50 miljarder av skattebortfallet skulle komma från den framtvingade momssänkningen. Skälet till att momsen kanske måste sänkas så kraftigt är den ökande e-handeln. “Det finns i dag ingen metod för Sverige att kontrollera att ett stort antal små företag runt om i världen betalar moms i Sverige för sin försäljning till svenska konsumenter”, heter det.

USA har redan stött på problemet internt, eftersom de amerikanska delstaterna har olika försäljningsskatter. Företagen tenderar att lägga sin verksamhet i de stater som inte har någon “sales tax”, så att e-handeln i praktiken blir skattefri vilket många amerikaner också tycks tro att den är.

Missad momsbas

Enligt ett förslag inom EU ska säljare från tredje land registrera sig och betala moms i ett valfritt EU-land. Eftersom den lägsta momssatsen inom EU är 15 procent skulle Sverige då förlora en del av sin momsbas till länder med lägre skattesatser.

Ett annat problem med e-handeln är att man kan vänta en ökad användning av elektroniska pengar, från småbelopp till miljarder. Betalningarna blir då anonyma, utom skattemyndigheternas kontroll.

Att man måste sänka kapitalskatterna har också samband med IT-utvecklingen. Det blir allt lättare att över nätet placera pengar i andra länder. Enligt siffror från finansdepartementet finns redan 350 miljarder kronor av svenskarnas sparpengar undanstoppade utomlands.

Inom EU arbetar man för att införa upplysningsplikt, så att utlandsplacerat kapital kan beskattas i hemlandet. Alternativet är källskatt och en enhetlig skattesats, troligen på 15-20 procent. Men motståndet har varit stort från vissa länder. Särskilt Storbritannien anser det vara viktigt att kunna konkurrera om det internationella finanskapitalet och accepterar knappast en överenskommelse som omfattar bara EU och inte andra länder.

Att ett slopande av statsskatten, det progressiva inslaget i den svenska beskattningen, ska bli nödvändig är nog det mest kontroversiella inslaget i RSV-rapporten. Skälet är att det i allmänhet är just höginkomsttagarna som har möjlighet, eller lockas, att arbeta och bosätta sig i länder med lägre skatt. Det värsta är inte skattebortfallet, utan att kvalificerade verksamheter kan försvinna.

För Sveriges del har vi i hög grad ett nettoutflöde av kvalificerad arbetskraft, eftersom den svenska beskattningen gör det svårt att få utländska experter att bosätta sig här. När man nu i flera länder, också Sverige, inför lägre skatt för utländska experter kanske detta bara skyndar på en harmonisering. Det blir ju nu ännu mer lockande att arbeta någon annanstans än i hemlandet.

Inte negativt

Att Sverige inom kort tvingas sänka skattetrycket rejält, om än bara halvvägs ned till EU:s genomsnittliga nivå, behöver enligt rapporten inte vara enbart negativt. Den traditionella svenska välfärdspolitiken kan upprätthållas med ett ökat inslag av obligatoriska försäkringar, till exempel någon typ av välfärdskonton som har diskuterats.

Samtidigt medför lägre skatter troligen ökad tillväxt, och därmed ökad välfärd, eftersom beskattning nästan alltid medför effektivitetsförluster, enligt RSV-rapporten. Den innebär inte något officiellt ställningstagande av landets högsta skattemyndighet. Slutsatserna anges vara utredarnas egna. Det är ändå fråga om ett expertutlåtande som kan få inflytande på den politiska debatten.