SPECIAL: FUNKMAT – Lära av stenåldern

Genetiskt är människan anpassad för en annorlunda kost än den vihäver i oss. Nästan hela det genetiska arvet kommer från tidenföre den moderna människan (Homo Sapiens), alltså från deapliknande varelser som då fanns.Människan har funnits i ca 4 miljoner år. Men bara under desenaste 40.000 åren har hon haft de fysiska och intellektuellaattribut som vi idag betraktar som typiska för människan. Föromkring 10.000 år sedan blev hon bofast och började medjordbruk. Under större delen av sin existens på jorden har människanvarit jägare och samlare, till en början med stenyxa som enda vapen.För en halv miljon år sedan började man använda eld för kokningoch tillagning av mat från djur.Perioden fram till jordbrukets inträde, det vi brukar kallastenåldern, levde människan på det hon kunde finna i sin närhet:kött, så småningom vildfågel och fisk när redskapen blev bättre,rotfrukter, frukt, bär och nötter. Det innebär ett högt intag avproteiner, lösliga fibrer, mineraler, vitaminer och spårämnen.Fett- och saltintaget var lågt. Allt talar för att kosten varfullvärdig. Det är ungefär så näringsexperter vill att vi skaäta idag.

Intakta immunförsvar

Skelettundersökningar har visat att stenåldersmänniskan inte ledav bristsjukdomar. De slapp också de så kallade autoimmunasjukdomarna, som innebär att immunförsvaret felaktigt angriperkroppens egna celler som vid diabetes och reumatism. Av allt attdöma fick de heller inte cancer eller hjärt/kärlsjukdomar.Övergången till jordbrukssamhällen innebar den störstaförändringen någonsin i mänsklighetens historia.Livsmedelsproduktionen ökade kraftigt och överskottet kundeförsörja en begynnande stadskultur. Det tillkom ny föda somspannmål, mjölk, socker, sötningsmedel, processade fetter ochalkohol. Jordbrukarna fick det mesta av sin föda frånstärkelserika grödor (brödsäd, ris, majs, potatis) och åt inteså varierat som stenåldersmänniskan. De blev också utsatta förrisken för svält när skörden slog fel. När boskap började tämjastillkom problem med smittsjukdomar som tuberkulos.Bondesamhället fick också bekymmer med vattenförsörjning ochavlopp. Och uppkomsten av tättbefolkade städer gav spridning åtinfektionssjukdomar som smittkoppor, böldpest och mässling.Behovet att odla för att klara matförsörjningen gjorde att alltsämre jordar togs i anspråk. Odling i sanka områden bidrog tillatt malarian nådde Sverige på 1200-talet. Carl von Linné, vårkanske störste vetenskapsman genom tiderna, doktorerade 1735 på malariansutbredning i Sverige.

Medicinsk revolution

Med industrisamhället utvecklades den medicinska kunskapen, somgjorde att många sjukdomar kunde bemästras. Flerainfektionssjukdomar är därför mer eller mindre utrotade ivärlden (smittkoppor, mässling och polio). Stora framsteg hargjorts på många områden.I den fattiga delen av världen är fortfarandeinfektionssjukdomarna det stora bekymret (diarréer, tuberkulos,malaria, aids). I den rika delen dominerar sjukdomar som följerav att vi blir äldre och äter felaktig kost: cancer, centralanervsystemets sjukdomar, hjärt/kärlproblem.

Friska folkspillror

Det är ironiskt att i vårt kunskapssamhälle ökar intresset förde små folkspillror på jorden som lever kvar på stenåldersnivån,exempelvis utanför Nya Guinea. Studier visar att de saknar våravälfärdssjukdomar. De drabbas aldrig av hjärtinfart eller strokeoch sannolikt inte heller av cancer. Deras blodtryck stiger intemed åldern, kroppsvikten ökar inte, bukfetma saknas och diabetesexisterar inte. Byter de till västerländsk kost kommer ocksåvälfärdssjukdomarna. I dag finns förutsättningarna att kunna leva länge,kanske 120 år. Men då krävs fullvärdiga och näringsrika födoämnen och ettminskat kaloriintag. Med högvärdig kost kan man fysiologiskt ochmentalt bli mycket yngre än sin kronologiska ålder.I dag är världsrekordet för maratonlöpare i åldersklassen 70-75år tre timmar och två minuter (en italienare). Det är i nivå medvad en yngre svensk elitmotionär klarar av, som Gunde Svan iStockholm Marathon härom året. En 90-årig ska kunna klara dessatider med rätt kost, enligt beräkningar.

BILDTEXT: Funkmat är vardagliga livsmedel som rör sig i gränslandet till

läkemedel. De innehåller hälsosamma tarmbakterier, nyttigaantioxidanter eller olika tillskott som människokroppen mår braav.

Kött,vildfågel och fisk, rotfrukter, frukt, bär och nötter varstenåldersmänniskans basföda. Allt talar för att kosten varfullvärdig. Det är ungefär så näringsexperter vill att vi skaäta idag.