Storbankerna plöjer ned miljarder i egna fonder

Samtliga fyra storbanker erbjuder en tjänst de kallar diskretionär förvaltning. Det innebär att banken mot en avgift tar ansvar för att placera pengarna fördelat på olika tillgångsslag som räntebärande papper, aktier och fonder.

För att få tillgång till denna tjänst krävs det att man har rejält med pengar. Miniminsatsen hos Nordea är tillexempel fem miljoner kronor. Därför är det också oftast institutioner i form av pensionsförvaltare eller stiftelser som utnyttjar tjänsten. Nordea tar 0,5 procent i avgift på depåvärdet upp till tio miljoner kronor och därefter 0,4 procent.

Uppdraget är helt enkelt att förvalta pengarna så bra som möjligt och till en viss risk. Men en stor del av pengarna går in i de egna fonderna.

Föreningssparbanken förvaltade vid halvårsskiftet 57 miljarder diskretionärt varav att 33 miljarder var placerade i bankens egna fonder. Det vill säga närmare hela 60 procent av kapitalet.

– Det är mer och mer så kunderna vill ha det. Genom att äga fondandelar slipper de ta affärerna direkt i sin egen bokföring, säger Johan Grevelius på Föreningssparbanken.

Att det nästan bara är bankens egna fonder som används beror enligt Grevelius på att kunderna ofta har flera förvaltare.

– De ger oss en liten del, SEB och Handelsbanken en del och så vidare. Det är alltså kunden själv som står för riskspridningen, säger Johan Grevelius som säger att kunderna får rabatt på förvaltningsavgiften i fonderna. Den kund som vill kan också få externa fonder.

Även Handelsbanken använder de egna fonderna i den diskretionära förvaltningen.

Vid halvårsskiftet förvaltade banken 162 miljarder diskretionärt. 35 procent var exponerat mot aktiemarknaden och resten mot räntemarknaden. Av det förvaltade kapitalet var 35 miljarder (22 procent) placerade i Handelsbankens egna fonder.

– Det finns en del externa fonder, men av de 35 miljarderna är det en försvinnande liten del, säger Dick Lundstedt, administrativt ansvarig för Handelsbankens diskretionära förvaltning.

Enligt Dick Lundstedt betalar inte kunderna dubbelt, det vill säga på den delen som är placerade i fonder utgår bara vanligt förvaltningsarvode, inte en extra avgift för den diskretionära. Men han medger att det stora beloppet i de egna fonderna är en inkomstkälla för banken. Men han ser det som naturligt.

– Vi har mest stora institutionella kunder och de har inte bara pengar i Handelsbanken utan även hos många andra. Placerar de i Handelsbanken vill de att det är Handelsbanken som förvaltar pengarna och då accepteras det att pengarna placeras i bankens egna fonder, säger Dick Lundstedt.

Enligt Dick Lundstedt har det inte efterfrågats externa fonder.
– Men generellt sett i banken finns det väl en diskussion om att erbjuda en större andel externa produkter så det är möjligt att det kommer öka.

I SEB är andelen externa fonder dock större.

Av de cirka 55 miljarder kronor som förvaltas diskretionärt finns 30 procent i fonder. Av det är 60 procent egna fonder och 40 procent utomstående fonder.

– Vi har mer externa fonder än för fem- tio år sedan då vi bara placerade i SEB-fonder, säger Ulf Peterson på SEB Enskilda.

Nordea förvaltade vid halvårsskiftet 63,8 miljarder kronor diskretionärt. Av detta är 82 procent placerat på räntemarknaden, 16 procent på aktiemarknaden och två procent i hedgefonder och riskkapitalbolag.

Sammanlagt förvaltas 20 procent av kapitalet i fonder och 80 procent i skräddarsydda mandat. De 12,8 miljarder som placeras i fonder ligger enbart i Nordeas egna fondutbud.