Schmidt: Svajig start på 2022 – men i slutändan blir det ett bra börsår

Nikolaj Schmidt, som är internationell chefsekonom på T. Rowe Price har tittat i spåkulan vad börsåret har att erbjuda.
Nikolaj Schmidt, chefsekonom T. Rowe Price. Foto: Pressbild.

Nikolaj Schmidt räknar med en volatil start på det nya börsåret med många utmaningar i marknaden, inte minst omikron. Han påpekar dock att det finns en stor uppdämd efterfrågan och i grunden är centralbankerna fortfarande också mycket marknadsvänliga. 

Den privata sektorn har ett bra utgångsläge efter att hushållen amorterat mycket det senaste decenniet, samtidigt som politikerna stimulerat ekonomin under pandemin. 

Chefsstrateg: Fenomenalt i fjol – börsåret 2022 blir lugnare

Den stora frågetecknet för ekonomin, enligt Schmidt, är inflationen. När problemen i försörjningskedjan gradvis löses kommer vi att få se huvuddelen av det inflationstryck vi upplever idag försvinna. Budskapet från bilindustrin med försäljningssiffror “som skriker åt oss” är att det varken finns en lågkonjunktur eller ekonomisk överhettning, utan att det helt enkelt finns problem på utbudssidan. 

Vad gäller Kina, den andra utmaningen i den globala tillväxtberättelsen, så har kommunistpartiet tydligt signalerat att de vill lägga mer vikt vid tillväxt. Men landets styre bör lägga vikt vid att minska skulden för landets fastighetssektor.

Ett tredje hot mot tillväxten globalt i år är den amerikanska arbetsmarknaden. Lönetrycket har hela tiden varit starkare än väntat. Är vi på väg mot en överhettning? Schmidts analys av trycket på lönerna i USA är dock att det kommer avta då det påverkats av en våg av underliggande strömmar som också påverkar inflationssiffrorna.

Även om Schmidt tror att ekonomin är i grunden stark finns det mycket som han oroas över. På kort sikt är han skeptisk till trenden, eftersom han anser att vi redan innan omikronutbrottet var mitt uppe i en kortlivad korrigering av ekonomisk tillväxt, på grund av en kombination av flera problem, bland annat utmaningar i leveranskedjan, stramare finanspolitik och hög inflation. Den senare beror främst på stigande energipriser, som dämpar konsumenternas köpkraft.

Den höga inflationen har ändrat tonen hos Fed, och vägen till höjda räntor kan ha blivit kortare.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.