Sven-Olof Johansson ska bli hotellkung

Finansmannen Sven-Olof Johansson blev känd som en av 1980-talets ”enfant terrible” och mannen som utmanade Wallenbergarna när han på 1980-talet köpte en stor aktiepost och intog en s k ”cornerposition” i Scania. I början av 1990-talet misstänktes han för skalbolagsaffärer men friades förra året helt från misstanke om brott. Idag äger han över 70 procent av aktierna i Fastighetspartner AB, som nyligen bytte namn till FastPartner, och har betydligt fler strängar på sin lyra än de fastighetsaffärer som stod i centrum under 1980-talet.

Förutom fastigheter håller du på med italienskt mode, sprit, riskinvesteringar i IT- och medicinteknik. Vad står det i bolagsordningen egentligen? ”Kärnverksamheten är och ska förbli de fastigheter som idag står för 3,5 miljarder av bolagets tillgångar. De andra investeringarna uppgår till någonstans mellan 200-300 miljoner kronor. Proportionerna säger ju något om var fokus för verksamheten ligger. Att det ter sig lite spretigt utifrån beror på att vi la in de investeringar som låg i mitt bolag Compactor i Fastighetspartner, men det handlade mer om att jag renodlade mina egna innehav än om bolagen.”

Nu ska du tydligen bli hotellkung också och bygga om Stallmästargården till hotell, hur går det? ”Bra, tack. Det ska bli ett lite lyxigare hotellalternativ och den primära målgruppen är affärsmän med höga kvalitetskrav. Läget är fantastiskt; lugnt, tyst, utanför stan och med enormt vackra omgivningar. Första etappen av bygget är klar; idag har vi 49 rum och sedan vi öppnade i början av september har vi haft full beläggning. I nästa etapp ska vi bygga 20 sviter, sedan är det klart.”

Vad kostar en natt? ”1 800 för ett enkelrum och 2 050 för ett dubbel. Det är minst sagt modesta priser, jag tycker till och med att de är lite för låga.”

Och så ska ni riva teatern Folkan på Östermalmstorg och göra hotell även där. ”Ja. Teaterverksamheten i Folkan har ju varit ett minne blott en längre tid, och vi räknar med att komma igång med rivningen runt nästa halvårsskifte. Tanken är att det dels ska bli ett vanligt hotell, fast med betydligt bättre teknisk utrustning än vanliga hotell har. Men i planerna ligger också ett shoppingcentrum i form av en galleria och parkeringsgarage där man ska kunna komma in i bottenplanet direkt från tunnelbanan. Vi räknar med att hotellet ska ha 200 rum, hela bygget blir nog runt 16 000 -17 000 kvadratmeter.”

Dina IT-investeringar har inte gått så strålande; kosmetikaförsäljaren Snowdrops bommade börsen och internetföretaget Sygn Software kom av sig på halva vägen. ”Just de två är undantag, annars har våra riskinvesteringar gått jättebra, bl a de vi gjort i LinkTech och LinkMed. Sygn Software ska fortfarande till börsen förr eller senare, och försäljningen har kommit igång rätt bra nu. Vår ekonomiska smäll i Snowdrops ska man inte överdriva, vi äger bara 6 procent av bolaget och har inte investerat mer än 2-3 Mkr. E-handelsbolagen är visserligen inte så populära på börsen just nu men Snowdrops bygger på en bra affärsidé, de har lyckats ta position på marknaden och de säljer för 600 000-700 000 kronor i månaden vilket är rätt bra. Den effekt e-handelskrisen verkligen har fått är att det är bra läge för strukturaffärer på marknaden, och vi kommer nog att få se många spännande sådana den närmaste tiden.”

På 1980-talet var du en av näringslivets riktiga bråkmakare. Är det för lite action idag jämfört med då? ”Nej, den action som finns idag är ju minst lika spännande. Att hitta nya branscher, satsa på rätt företag inom den nya tekniken, hitta guldkornen – det är ju där intressefokus ligger nu. På ett sätt var 1980-talet en rätt rigid era. Det hände inte så mycket rent industriellt utan var ganska fastlåsta positioner där de gamla industriföretagen var ett givet centrum. Att man inte orkar hålla på med maktkamper i de företagen idag är ju inte så konstigt, det är ju knappt någon som är intresserad av dem. Företag som Volvo, som då var ett maktens fäste och ett oerhört dynamiskt bolag är ju en gäspning idag. Vem orkar engagera sig i det?”