Swedbank: Global ekonomisk förödelse

Nedgången i svensk ekonomi blir både bredare och snabbare än under finanskrisen, skriver Swedbank i sin konjunkturprognos, där Sveriges BNP väntas minska med 4,2 procent i år.

Coronakrisen får världsekonomin i fritt fall för närvarande. Arbetslösheten skjuter upp till 10 procent till sommaren, trots finanspolitiska stimulanser utan motstycke.

Det skriver Swedbank i en tidigarelagd konjunkturprognos som presenterades på onsdagen.

Sveriges BNP väntas minska med 4,2 procent i år och öka med 3,9 procent nästa år. I januariprognosen räknade Swedbank med en tillväxt på 1,4 procent i år och 1,8 procent nästa år. Under 2019 ökade BNP med 1,2 procent.

Swedbank skriver att regeringar dagligen aviserar nya stödpaket, medan centralbanker gör allt för att lugna stressade finansmarknader.

”Coronakrisen är unik. Avmattningen i ekonomin bedöms nämligen vara lösningen på själva problemet. Den ekonomiska aktiviteten dämpas för att undvika en alltför snabb spridning av viruset och ’platta ut kurvan’ över antalet människor som insjuknar”, skriver Swedbank.

Hushåll stannar hemma och spenderar bara det väsentliga, företag tappar efterfrågan och arbetslösheten stiger. Kostnaderna av att stänga samhällen är enorma.

Global BNP väntas efter en uppgång med 3,0 procent förra året minska med 2 procent i år, men öka med 6 procent nästa år. Euroområdet får se ett BNP-fall på 4 procent och USA på 3 procent, medan Kinas BNP minskar 1 procent i år (tidigare prognos +5,8).

Flera sektorer i svensk ekonomi blöder. Inom tjänstesektorn står många företag helt utan efterfrågan, övergivna av försiktiga hushåll. Tillverkningsindustrin tampas med brutna leverantörskedjor och sjunkande efterfrågan.

Hushållens konsumtion antas sjunka 4,2 procent i år, de fasta bruttoinvesteringarna minska 7,8 procent och exporten falla 10,4 procent. Hushållens sparkvot sticker i höjden till 19,3 procent av disponibelinkomsten. Det är en skillnad mot finanskrisen då nedgången i hushållens konsumtion begränsad då den expansiva finans- och penningpolitiken lyckades dämpa.

BNP väntas sjunka cirka 6 procent under det andra kvartalet jämfört med föregående kvartal, vilket är den snabbaste nedgången som uppmätts.

Nuvarande restriktioner väntas släppas inom 1-2 månader och den ekonomiska aktiviteten gradvis stiga igen under sommaren. Uppgången blir dock försiktig då hushåll och företag fortfarande avvaktar med en del konsumtion och investeringar. Däremot väntas återhämtningen bli starkare under 2021 i takt med att tillförsikten stiger och de ekonomiska stimulanserna fortgår.

Även situationen på arbetsmarknaden förvärras snabbt. Antalet varsel har skjutit i höjden och närmar sig nivåer som senast noterades under finanskrisen. Arbetade timmar faller betydligt mer än sysselsättningen vilket bland annat hänger samman med krisens art (att den förhoppningsvis är tillfällig och framförallt drabbar tjänstesektorn) men också att Sverige nu har ett bättre system för korttidsarbete än tidigare.

Arbetslösheten väntas ändå stiga till 9,3 procent i år för att sedan falla tillbaka till 8,6 procent nästa år, vilket ändå är högre än förra årets 6,8 procent.

Riksbanken har haft fullt upp. De åtgärder som vidtagits syftar till att lugna stressade finansmarknader och upprätthålla en fungerande kreditförsörjning.

”Vi bedömer att ytterligare åtgärder kan bli aktuella framöver. I första hand lär obligationsköpen behöva bli mer omfattande”, skriver Swedbank.

Möjligheterna när man nu öppnat för att köpa både kommun-, bostads- och företagsobligationer är närmast oändliga.

Det går heller inte att utesluta att Riksbanken mer explicit börjar styra nivån på obligationsräntor (yield curve control) likt Bank of Japan.

Någon räntesänkning lär inte bli aktuell. Inflationen kan däremot på sikt återigen bli ett bekymmer för Riksbanken. Låga energipriser, tillsammans med en dämpad efterfrågan till följd av den ekonomiska inbromsningen, håller ned inflationen.

Kronan har dock försvagats mycket och även om en viss förstärkning förutses väntas växelkursen bidra till stigande inflation under prognosperioden. I slutet av året spås en EUR/SEK-kurs på 10:70.

Hittills har de finansiella åtgärderna i Sverige uppgått till cirka 15 miljarder kronor, men Swedbank tror på ytterligare cirka 100 miljarder kronor, delvis i direkta stöd till företagen, men också mer till kommunerna. Detta tillsammans med ett försämrat konjunkturläge får det finansiella sparandet att visa ett underskott på 4,1 procent och den offentliga skuldsättningen öka till 40 procent av BNP.

Swedbank framhåller att prognosen vilar på två viktiga antaganden. Dels att restriktioner från myndigheter i flertalet länder gradvis börjar lättas på inom några veckor, dels att ytterligare stödåtgärder till drabbade hushåll och företag lanseras i närtid. Då kan den ekonomiska aktiviteten gradvis börja stiga igen från sommaren.

”Vi bedömer dock att riskbilden till prognosen främst är på nedsidan”, skriver Swedbank.

I ett scenario där det tar längre tid med återhämtningen från den kraftiga chocken, med försiktiga hushåll och företag som håller igen, antas global BNP minska med 5 procent i år och euroområdet krympa med 7 procent. Sveriges BNP minskar 8 procent och arbetslösheten stiger till 12 procent.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.