TEMA FINANS: MÄKLARBRANSCHEN – Mäklare i kläm

Mäklarbranschen håller på att förändras över hela världen.Vinnarna är antingen globala tungviktare eller smidiganischspelare. I takt med internationaliseringen får de inhemskamäklarna alltmer konkurrens från de stora globala husen, som kanbli farliga konkurrenter om de öppnar kontor på plats ochskaffar sig den nödvändiga lokala kunskapen. För de firmor somhar ambitioner att bli stora är det idag nödvändigt att täckaalla nordiska aktiemarknader. Den norske Banks och Unibanksetableringar i Stockholm kan ses som exempel på denna trend.

Specialiseringen fortsätter och mångfald är nu ledordet ibranschen. Idag finns det mäklarfirmor som är inriktade på renlågprishandel utan analys, exempelvis Net Fondkommission förinstitutioner och Nordnet (bifirma till Öhman) förprivatpersoner. Andra firmor har satsat på att bli specialisterinom vissa områden, exempelvis H&Q:s satsning på den ryskaaktiemarknaden och Nordiskas satsning på analys av mellanstorabörsbolag. Andra firmor satsar på att bli stora och heltäckandei Norden, såsom Alfred Berg, Carnegie, S-E-Banken ochHandelsbanken.

Konkurrensen hårdnar i takt med att antalet börsmedlemmar ökar,både på gott och ont. Fler börsmedlemmar gör attStockholmsbörsen som marknadsplats blir attraktivare och merlikvid vilket gynnar alla börsmedlemmar. Samtidigt blir det flersom skall dela på kakan. Så länge omsättningen är god går detbra. Men minskar börsomsättningen kan många firmor få det kärvt.Börsen har dock inte fått lika många nya fjärrmedlemmar(börsmedlemmar som inte har något kontor på plats i Stockholm)hittills i år jämfört med 1996. Det finns flera tänkbara orsakertill det. Börsens nuvarande fjärrmedlemmar har fortfarande enliten andel av aktiehandeln (börsens elva fjärrmedlemmar stodendast för drygt fem procent av börsomsättningen 1996). Det kanavskräcka. Dessutom ger automatisk orderförmedling, exempelvisgenom Net Fondkommission, institutionerna direktaccess tillbörsen och det kan vara ett alternativ till börsmedlemskap. Ettbörsmedlemskap är dyrt och institutionen förlorar anonymiteten.De flesta fjärrmedlemmarna gör fortfarande en stor del av sinaaffärer via lokala mäklare för att få tillgång till derasanalyser. Enligt börsledningen ligger dock flera utländskainstitutioner i startgroparna för att bli fjärrmedlemmar.Courtagesatserna har successivt sjunkit (courtage är den avgiftsom mäklarna tar för att utföra en affär åt kunden). Förstsänktes courtagesatserna gentemot institutioner från 0,3 till 0,2 procent. Idag ligger snittcourtaget gentemot institutioner påcirka 0,2 procent, men det varierar kraftigt. Stora blockaffärergörs till helt andra priser.

Skillnaden i avgift mellan olika kunder och olika affärer harblivit större än tidigare. Idag betalar kunder i störreutsträckning för vad de får. Den som är insatt behöver intefinansiera mäklarfirmornas stora analysavdelningar genom högaavgifter utan kan handla via något av lågprisalternativen. 1996präglades av att courtaget sänktes gentemot privatkunder också,pådriven av den snabba teknikutvecklingen.

Internettjänster där kunderna kan handla aktier via internettill avsevärt lägre kostnad än på vanligt sätt, har lanserats pålöpande band. Utvecklingen går mycket snabbt och det kommer attfinnas fler lågpristjänster innan årets slut. Internet användsockså som en billig distributionskanal för analyser. Enligtbörsen finns det indikationer på att den genomsnittliga affärenhar blivit mindre den senaste tiden. Det görs alltså flersmåaffärer, vilket kan vara ett resultat av alla satsningar påaktiehandel via internet. Småplacerare har börjat handla direktpå börsen och inte bara i fonder.

Något som talar för en positiv utveckling framöver är attsparande är en tillväxtbransch. I takt med nedmonteringen av deoffentliga värlfärdssystemen överförs ansvaret för den framtidapensionen från staten till den enskilda individen. Människorsparar på egen hand för att säkerställa sin framtida inkomst.Detta ökar naturligtvis mäklarfirmornas marknad.