TEMA IT-TRENDER: INTERNETTELEFONI – Bäva månde televerken

Att prata i telefon via sin PC – det blir nästa steg i internetsutveckling. Till skillnad från många andra nya tekniker väntasinternettelefonin, den ultimata integrationen mellan data ochtelefoni, få en hög efterfrågan. Och när den introduceras påallvar lär den skaka om hela teleindustrin. Eftersom kundernaringer mycket billigare, samtidigt som de får tillgång till nyatelefonitjänster, så är risken att de överger telefoninstraditionella aktörer. Stora teleoperatörer kan därför på korttid förlora marknad till mindre operatörer som är bättre påinternet, medan teleleverantörerna riskerar att förlora sinmarknad till dataindustrin.

Det är främst priset på telefoni via internet som är detviktigaste argumentet för en ökad efterfrågan. Medaninternettrafiken lever i en avreglerad värld så dominerastrådbunden telefoni fortfarande av karteller mellanteleoperatörerna. Följaktligen är traditionella telefonsamtalfelprissatta, åtminstone i förhållande till operatörernasverkliga kostnader. Chansen till avsevärt sänktatelefonkostnader är det som skall väcka intresset för telefoniöver nätet. Trots stora tilläggsinvesteringar i utrustning(exempelvis i mjukvara, modem, en dator med ljudkort) så kantelekunder som ringer mycket göra stora vinster. Vissa tele- ochdataintensiva kunder, vilket ofta storföretagen är, sänkerdessutom sina kostnader när de inte längre behöver tvåparallella nät för data respektive telefoni.

Andra vinnare av telefoni via internet kan bli de så kalladecall centers, telecentra, som exempelvis tar emotvarubeställningar. För dem betyder internettelefonin lägretelekostnader.

Men ännu viktigare är den växande affärsvolymen som kan bliresultatet av de nya teletjänsterna möjliggörs med hjälp avinternettelefonin. Telefonins integrering med internets web–sidor gör att nätsurfare, potentiella kunder, snabbt kan sättasig i telefonkontakt med telecentrat för ytterligare informationom varan genom ett enkelt tryck på sidans telefon-ikon.

De förbättrade möjligheterna på internet väntas öka dessanvändning. Trots att internettrafiken under flera år harmångdubblats så uppgick antalet internetlinjer i början av dettaår bara till drygt 16 miljoner. Det skall jämföras med nästan700 miljoner telefonlinjer. International TelecommunicationUnion (ITU) menar att de nya internettjänsterna, telefoni ochbildtelefon kan efterfrågas av alla dessa telefonanvändare.Enligt det amerikanska analysföretaget Probe Research är detmöjligt att internettelefoni redan år 2000 har tagit 16 procentav USA:s långdistanstelefoni. Om det blir sanning, då utgörinternettelefoni ett av de största hoten mot hela den etableradetelekommunikationssektorn.

De teleoperatörer som inte kommer att erbjuda internettelefonikan alltså förlora en högst väsentlig del av sina intäkter. ITUräknar att vinsterna i USA:s långdistansoperatörer (bolag somexempelvis AT&T) helt utplånas om internet tar så lite som sexprocent av den amerikanska teletrafiken. I takt med att teknikenför internettelefoni har utvecklats under sina korta två år harden därför fått en viktig plats inom telebranschen, en marknadsom idag är värd cirka 5.000 miljarder kronor.

Men internettelefonin saknar inte kritiker. Det finns teknikersom är allvarligt oroade över att internettelefonin skall bidratill att telefonsamtalen i framtiden går via ett nät somtekniskt sett är mycket sämre än det nuvarande telenätet.Fortfarande finns inget som säger att internettekniken på någotsätt är överlägsen telenäten för taltrafik, snarare tvärtom.Kvaliteten på ljudet via internet beror fortfarande på mångasaker, inte minst vilken mjukvara, kompressionsmetod och datorsom används. Dataindustrin hävdar å sin sida attinternettelefonin också erbjuder andra fördelar framförteletekniken än prissättningen gentemot kunden. För operatörernablir internet billigare att bygga ut och underhålla eftersomprisskillnaden mellan telefonväxlar och internetväxlar (såkallad routrar) är dramatisk. Dessutom är det relativt enkeltatt utveckla telefonin till bildtelefon.

Klart är att såväl dataindustrin som teleindustrin redan harbestämt sig för att internettelefoni är värd en satsning. Inteminst framgick det av telemässan i Geneve, Telecom Interactive1997 i september, där samtliga montrar och pressvisningar baravar en enda bekräftelse på att internet också betyder telefoni.Men telefonins systemleverantörer har hopplöst halkat efter data–industrin, som ligger i fronten in-om internettelefoni. Ciscoär störst på internetväxlar (routrar) medan Microsoft utnyttjarsin dominans på operativsystem för PC till att lansera enmjukvara för internettelefoni. Problemet för teleleverantörerna(Ericsson, Alcatel, Lucent och Nortel för att nämna några) äralltså att internet och internettelefonin inte skapats inomteleindustrin, utan är ett fenomen som har kommit utifrån.Därmed har det utvecklats utom telejättarnas kontroll.Teleindustrin försöker behålla sina positioner på olika sätt:ett är att utveckla nya standarder för internettelefoni. Kanskeockså telebolagen här har en fördel framför datavärlden:traditionellt har telekom varit bättre på att skapa gemensammastandarder än dataindustrin. Men den egna utvecklingen är liten,eftersom de har hamnat på efterkälken så har teleindustrinistället valt att samarbeta med mindre och snabbare bolag inominternetindustrin.

Ett samarbete är satsningen på Juniper Networks. Merparten av detunga teleleverantörerna har tillsammans med UUNET Technologies(världens största internetoperatör, som förra året köptes avteleoperatören MFS Worldcom) satsat 40 miljoner dollar i bolaget.Juniper, som ännu inte har en enda krona i intäkter, utlovar enteknik som gör dataöverföring upp till hundra gånger snabbare änidag. Utöver möjligheten till en bra investering så får ägarnaockså tillgång till tekniken. Ett annat exempel är att finskaNokia i somras köpte tio procent i amerikanska Ipsilon. Ipsilonlanserade i fjol en teknik som erbjuder samma funktionalitet somen traditionell router (internetväxel), men till en lägrekostnad. För operatörerna inom teleindustrin är problemet ommöjligt ännu större. Utöver att de på senare år har fåttkonkurrens från flera nya uppstickare på telemarknaden så kanderas tjänster helt trängas ut av en ny teknik. Det är främstintäkterna från den mycket lönsamma långdistanstrafiken somhotas.

Trots trycket så har operatörerna visat mycket liteninitiativkraft på området. Först ut på plan bland de gamlatelemonopolen har Telecom Finland varit, Telias finskamotsvarighet. I slutet av 1996 startade bolaget sitt projektinom internettelefoni i Finland. Under rubriceringen MediaNethar finska företag erbjudits inte bara internettelefoni, utanockså en rad andra tjänster i gränslandet mellan data och tele.Europas telejätte Deutsche Telekom startade sittinternettelefoni-projekt i juli i år, men projektet har inte pålångt när utvecklats så långt som det finska. Kanske merintressant för Deutsche Telekom blir istället bolagets köp av 20procent av det israeliska Vocaltel som skedde i slutet avaugusti. Mjukvaruföretaget Vocaltel har kommit att bli något aven pionjär inom internettelefoni och Deutsche Telekoms köp, för48 miljoner dollar, är en i dessa sammanhang stor satsning,möjligen kan den också ses som en förpliktelse från DeutscheTelekom till den nya tekniken.

Men det ligger faktiskt en rad hinder i vägen förinternettelefonin innan den blir så stor som teleindustrinbefarar. Dels utgör förstås användarnas investeringar etthinder: det handlar ju om tusentals kronor i datorutrustningistället för ett par hundralappar för en telefon.

Dels är avsaknaden av standardisering ett problem. Så länge somdet finns producenter som Vocaltec, som har hävdat att de skallskapa en egen standard till sin mjukvara, så kommer inte allaatt kunna kommunicera med varandra. Möjligen blir branschen ändåsjälvreglerande: ett mindre bolag som Vocaltec får troligen vikasig för bolag med större ekonomiska muskler att marknadsföra sinegen standard.Internettekniken är inte heller avpassad förrösttrafik, risken är att kvaliteten i början blir dålig. Föratt bli bättre, till och med lika bra som telenätet, måsteinternet kunna garantera att alla delar av ett telefonsamtalverkligen kommer fram till mottagaren.