Thedéen: Långvarig konflikt kan leda till högre räntor

De ekonomiska konsekvenserna av den ryska invasionen av Ukraina är svårbedömda, säger Erik Thedéen i ett anförande i Finansutskottet. Men om kriget blir långvarigt kan det leda till högre räntor. Det skulle sätta press på högt belånade hushåll och kommersiella fastighetsföretag. Särskilt den kommersiella fastighetsmarknaden är känslig för ränteökningar, enligt Thedéen, medan FI:s åtgärder har ökat motståndskraften hos banker och hushåll.

”Rysslands invasion av Ukraina har orsakat oerhört mänskligt lidande. De ekonomiska konsekvenserna är svårbedömda, men om konflikten blir långvarig och inflationstrycket stiger ytterligare, kan det leda till högre räntor”, sa han.

Han menar att även om den ryska ekonomin utgör en liten del av den globala ekonomin, är landet en stor exportör av olja, gas och andra råvaror.

”Rysslands invasion och de efterföljande sanktionerna har skapat stor turbulens på de finansiella marknaderna. Oron är stor och många investerare söker sig till säkra tillgångar och valutor”, påpekade Thedéen.

Volatiliteten är förhöjd, men inte extrem. Prisrörelserna har varit som störst på energi och råvaror, men även priset på vete och vissa metaller (palladium, aluminium och zink) har stigit.

De höga energipriser har en generellt åtstramande effekt på ekonomin, men drabbar särskilt energiintensiva tillverkningsbranscher. Högre energi- och spannmålspriser drabbar också hushållen. De stigande energi- och råvarupriserna driver också på det generella inflationstrycket i västvärlden.

”Det ökar sannolikheten för en inflationsspiral, i den mån som de stigande priserna sätter avtryck på lönebildningen. Vi står med andra ord potentiellt inför ett stagflationscenario präglat av stigande inflation och sjunkande tillväxt”, sa Thedéen.

Konsekvenserna för den finansiella stabiliteten i Sverige ses som svårbedömda. Den svenska finansiella sektorn har små exponeringar mot Ryssland och svenska företag är mindre fossilberoende än i många EU-länder. Sammantaget minskar det risken för kreditförluster i bankernas företagsutlåning.

”Risken för cyberattacker med direkta eller indirekta konsekvenser för det svenska finansiella systemet har dock ökat, även om konsekvenserna är svåra att kvantifiera. Vi för en löpande dialog med bankerna om deras sårbarhet för attacker och bedömer att beredskapen är tillfredsställande”, sa Thedéen.

Riksbankschefen Stefan Ingves sade nyligen att inflationen har blivit alldeles för hög, och att det kan påverka när första räntehöjningen blir av. Läs mer här.