Tillväxtlöst pillerbolag

SÄLJ Läkemedelsföretaget Astra Zeneca har tappat marknadsandelar inte bara under det senaste året utan i stort sett under hela den tid, från 2012, som vd:n Pascal Soriot suttit vid spakarna i piller­fabriken.

Omsättningen har stadigt fallit, från 33,6 miljarder dollar under toppåret 2011 till 22,5 miljarder dollar under fjolåret. Det betyder att en tredjedel av intäkterna har försvunnit, på en marknad som ökat med uppåt 5 procent årligen, vilket borde vara en tillräckligt drastisk utveckling för att skrämma slag på vilken aktieägare som helst.

Men i stället för att avskräckas har investerare i bolaget valt att tro på ledningen när den spått att bolagets forskningsportfölj ska ge utdelning, vilket har fått till följd att aktiekursen har stigit med två tredjedelar under de här åren. Det betyder att det sammantagna börsvärdet numer uppgår till cirka 700 miljarder kronor, överlägset störst på börsen.

Mot den bakgrunden är uppgifterna om försäljningsutvecklingen i Astra Zenecas bokslut från början av februari mer intressanta än vad de vid en första anblick förefaller vara. För även om affärsvolymerna under helåret 2017 backade 2 procent, så steg försäljningen med 2 procent i fasta valutakurser till 5,8 miljarder dollar under det avslutande kvartalet. Det är första gången på 13 kvartal som läkemedelsbolaget rapporterar ökad försäljning.

I Astra Zeneca-topparnas långtidsguidning har det tidigare hetat att försäljningen ska vända uppåt med början i år. Och det är den vetskapen som gör att analytiker tror att det nyss passerade kvartalets försäljningssiffror kan vara inledningen på en ny trend. Pascal Soriot skriver i det färska bokslutet att han för innevarande år ser framför sig en låg ensiffrig procentuell ökning av försäljningen, ett annat sätt att säga att han väntar sig en tillväxttakt på 1–3 procent. För åren därefter tror vd på högre tillväxtmål, och det som ska få fart på affärerna är ett knippe mediciner, bland annat astmamedicinerna Pulmicort och Symbicort samt de nyutvecklade cancermedicinerna Lynparza, Tagrisso och Imfinzi.

Två nyutvecklade mediciner har under det senaste året nått miljardförsäljning mätt i dollar. Dit hör lungcancerläkemedlet Tagrisso, som under det senaste kvartalet nådde 304 miljoner dollar i försäljning och därmed på kortare tid än två år kommit upp i en årstakt i försäljningen på mer än 1 000 miljoner dollar och därmed nått så kallad block buster-status.

Astra Zeneca-aktien har utvecklats väl under senare år, inte minst till följd av det offentliga men – som det skulle visa sig – misslyckade budet från den amerikanska konkurrenten Pfizer under våren 2014. Efter det att budet dragits tillbaka backade aktien men hämtade sig sedan. Mycket beroende på de enorma investeringar som bolaget gjort just inom forskningen och utveckling av moderna cancermediciner, så kallade immunoterapeutiska mediciner som förmår vända kroppens immunförsvar mot attackerande cancerceller.

Under det närmaste året presenterar Astra Zeneca resultatet av ett drygt tiotal studier gällande dessa läkemedels effekter på olika cancertyper. Förhoppningarna på att få fram nya storsäljare är högt uppdrivna samtidigt som riskerna med dessa moderna medicinkandidater har visat sig vara minst lika stora som hos tidigare generationer av mediciner. I juli 2017 föll Astra-kursen 15 procent på en enda dag sedan det visat sig att den blandning av två nyutvecklade Astra Zeneca-mediciner, som både ledningen och utomstående analytiker trott så mycket på och som testats på över 1 000 lungcancerpatienter, inte fungerar bättre än de behandlingar som redan finns på marknaden.

Affärsvärlden är positiv till Astra Zenecas framtid och spår en 30-procentig rörelsevinstökning för i år. Men till kursen 535 kronor betalas Astra Zenecas kommande vinster för i år och nästa år till 25 respektive 23 gånger pengarna. Det är dyrt för ett bolag med nolltillväxt och där riskerna med de immuno­terapeutiska cancermedicinerna tillkommit. Sälj med riktkurs 479 kronor.