Toppelever om Pisaprovet: Vi struntade i testet

Under samma period som Pisaprovet skrevs genomförde svenska elever tolv nationella delprov, enligt DN.

–
De nationella proven är helt galna – de tar mycket energi av oss
elever. När vi nu fick ytterligare ett prov, som dessutom inte var
betygsgrundande, fick vi känslan av att det inte var så viktigt. Det var
många som inte tog det på allvar – och man blir påverkad av andra,
säger Jesper Palmqvist, toppelev på skolan i Bjursås till tidningen.

Han
fick högsta betyg, MVG, i matematik i nian, men hade bara rätt på var
tredje fråga i matematikdelen i Pisa 2012. 113 elever som tidningen
intervjuat och som fått MVG i matematik ger likartade svar. 102 elever
berättar att de skrev Pisaprovet högst ofrivilligt, eftersom det inte
påverkade deras betyg, och att de inte gjorde sitt bästa.

Andra
berättar om hur klasskamrater fyllde i provformulären slumpmässigt.
Många berättar om lärare som sagt att provet inte är särskilt viktigt.
Bara ett fåtal elever säger sig ha varit motiverade.

– Varför ska
just jag behöva göra ett prov helt i onödan? Den enda belöningen vi fick
var en pizza, säger eleven Hanna till tidningen.

Hon fick MVG i matematik, men hade fel på varannan fråga i Pisatestet.

För Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet är resultatet av DN:s granskning knappast förvånande.

– Upprepade gånger har vi påvisat det här, att lärarna går på knäna, och det här visar att eleverna också gör det.

Enligt Siren har Sverige flest nationella prov i världen.

– Vi ser hur lärare och elever hamnar i en situation som går ut över kunskaperna. Man dignar under prov helt enkelt.

Lärarförbundet kräver nu en omedelbar översyn av antalet prov och omfattningen.

– Det vore naturligtvis glädjande för Sveriges kunskaper om det visar sig att de i själva verket är bättre, tillägger Sirén.

Anita Wester, undervisningsråd på Skolverket, är positiv till att Pisastudien granskas.

– Den får så stor genomslagskraft, så det är bra och viktigt att det görs en genomsyn.

När
Pisa presenterades i december lanserade Skolverket ett antal hypoteser
som skulle kunna förklara det låga resultatet, varav
motivationshypotesen var en.

– Det som gäller att utröna är om svenska elever blivit mindre motiverade mellan 2009 och 2012.

Skolverket har nu dragit igång resultatanalys, där forskare och statistiker ska studera motivation och svarsmönster.

DN:s granskning visar att många elever inte gör sitt bästa då resultatet på Pisaprovet inte är betygsgrundande.

TT: Hur gör ni för att motivera eleverna?

–
Det vi gör i Sverige är att vi dels samlar rektorerna och betonar deras
viktiga roll i det här och att de kan föra fram att eleverna verkligen
gör sitt bästa. Sen får de en liten uppmuntran att de får köpa en fika
till de elever som är med i testet, säger Anita Wester.

– Vi har
även diskuterat återkoppling till skolorna efter provet. Problemet är
att det tar så lång tid att få resultaten, så de eleverna har hunnit
sluta