Toppen nådd

Scandics senaste niomånadersrapport mottogs med likgiltighet.

Aktiemarknaden imponerades varken av resultatökningen på 38 procent (med en stor andel SPP-återbäring), försäljningsökningen på 10 procent eller kapacitetstillväxten på 19 procent. Siffrorna var förväntade och rapporten bjöd därför knappast på några nyheter.

Ändå finns det några inslag som är värda att uppmärksamma. På den svenska hemmamarknaden, som står för 50 procent av hotellkedjans försäljning, gynnas Scandic av en fortsatt stark konjunktur. Bolaget särredovisar visserligen inte några siffror för respektive marknad, men klart är att det framför allt är storstäder och universitets- och regionstäder som står för den starkaste efterfrågetillväxten.

Positiv integration

Detta i kombination med ett lågt tillskott av nya hotell på marknaden leder per definition till ökad beläggning och stigande intäkter per rum. Beläggning och rumsintäkt sammanfattas normalt under benämningen intäkt per tillgängligt rum (brukar kallas revpar efter det engelska Revenue per available room) och är ett av branschens viktigaste jämförelsetal.

Revpar redovisas dock endast för hela Norden och ökade justerat för valutakurseffekter med 3 procent till 454 kronor jämfört med samma period året före.

Positivt för den svenska verksamheten är också beskedet att integrationen av Provobishotellen går enligt plan. Provobis med 17 hotell förvärvades i juni i år, och ingår i Scandics resultaträkning från och med tredje kvartalet.

Förvärvet är sannolikt ett lyckogrepp för Scandic, som inte bara förstärker sin närvaro på tillväxtorterna i Sverige utan dessutom har betydligt större möjligheter att ytterligare förbättra lönsamheten i de nyinköpta hotellen. Innan året är slut väntas samtliga hotell vara inordnade i koncernen och redan under nästa år väntas hotellen bidra positivt till vinst per aktie. För den svenska verksamhetens vidkommande behöver inte Scandic bekymra sig över upptrissade taxeringsvärden för centralt belägna fastigheter; mycket tack vare att hotellkedjan fokuserat på operatörsrollen och överlåtit fastighetsägandet på andra företag.

Som operatör har Scandic i de flesta fall omsättningsbaserade hyresavtal där fastighetsskatten vältras över på fastighetsägaren.

Hotellbyggen oroar

Finland, som står för 17 procent av försäljningen, uppvisar starkast efterfrågetillväxt av alla marknader. Överskott av hotellrum i Helsingsfors har dock medfört att beläggningsgraden sjunkit något – ett tydligt bevis på hur känslig hotellbranschen är för kapacitetsökningar.

Även Danmark som står för 11 procent av den svenska hotellkedjans omsättning kan komma att drabbas av samma problem. Totalt kan Köpenhamn få ett tillskott på 3.000 rum de närmaste åren, med sjunkande beläggningsgrad som följd. Men ännu syns inte sådana problem till. Tvärtom rapporterar Scandic en fortsatt positiv utveckling i framför allt Köpenhamn.

Trots kraftigt ökad BNP-tillväxt i år fortsätter efterfrågan på den norska marknaden att sjunka. Utvecklingen förklaras med strukturförändringar i den norska oljeindustrin. De senaste årens tillskott av ny rumskapacitet har även här lett till att den genomsnittliga beläggningen minskat. Nämnas bör att de större städerna i Norge i ett internationellt perspektiv fortfarande har en hög beläggning.

Den samlade bilden för Scandics verksamhet i Norden tyder på en fortsatt positiv utveckling under återstoden av året men även nästa år. Orsaken är främst den fortsatt starka konjunkturen på alla marknader, utom Norge. Särskilt i Sverige gynnas hotellen av ett mycket begränsad kapacitetstillskott i exempelvis Stockholm. Här är bristen på rum snarast ett problem, då huvudstaden på sikt riskerar att förlora kongresser till andra städer.

Annat är det i Öresundregionen, där Öresundsbron haft en gynnsam inverkan på efterfrågan. Orosmolnen är hotellbyggen. Prognoserna pekar på att kapaciteten kommer att öka med 25 procent i Malmö och 40 procent i Köpenhamn.

Det återstår dock att se hur många av projekten som faktiskt blir av. Hotellbyggen är dyra och kräver rumspriser som ligger högre än vad marknaden i dag är beredd att betala. Många projekt lär därför hamna i papperskorgen.

Sjunkande organisk tillväxt

För den utomnordiska verksamheten rapporteras en “mycket positiv” utveckling. Beläggningsgraden ökade med hela 3 procent till 66,4 procent, och intäkt per tillgängligt rum ökade justerat för kurseffekter med hela 6 procent. Scandic redovisar inte heller här några siffror för de enskilda länderna. Det är dock uppenbart att Tyskland, som är Scandics största utomnordiska marknad, efter flera års stiltje tagit fart på allvar.

Scandickoncernens styrka bekräftas även av de finansiella nyckeltalen. Rörelsemarginalen rensat för jämförelsestörande poster hamnar under rapporteringsperioden på 6,6 procent och överträffar därmed det uppsatta målet på 6 procents marginal.

Soliditeten ligger trots företagsköp och aktieåterköp med 47 procent fortfarande för högt. Inte desto mindre lyckas Scandic uppnå 24 procent avkastning på eget kapital för rullande tolv månader. Kassaflödet är starkt och skapar utrymme för ytterligare förvärv av någon hotellkedja. Enda frågetecknet är den organiska försäljningstillväxten, som i år noterar en ökning på 4 procent men som ligger under fjolårets tillväxt. Scandic förklarar utvecklingen med en svag norsk marknad. Men frågan är om siffrorna kan tolkas som att marknaden har passerat toppen.