Tyskt aktierus

Skattesänkningar på uppemot 60 miljarder D-mark har ökat förväntningarna på den tyska aktiemarknaden. Samtidigt ökar antalet aktiesparare med rekordfart.

Sparkonton och obligationer, som länge varit tyskarnas käraste sparformer, får allt allvarligare konkurrens av aktier. Under årets första sex månader ökade antalet personer som äger aktier direkt eller indirekt via fonder till 11 miljoner, tre miljoner fler än året innan. Andelen av befolkningen som sparar i aktier har sedan 1997 stigit från nio till idag 20 procent. Med svenska mått är det en låg siffra; 60 procent av svenskarna har ju placerat pengar på börsen. Men ur ett tyskt perspektiv är det en dramatisk förändring.

“Vi tyskar har traditionellt varit skeptiska mot aktier”, säger Burkhard Pahnke på Tyska Aktieinstitutet. “Det är konstigt med tanke på att aktieplacerare både under 1920- talets hyperinflation och efter andra världskrigets sammanbrott klarade sig bättre än de som hade satsat sina pengar på statsobligationer”.

Förmögenheter ärvs

Vändpunkten för aktiesparandet kom 1996 då tyska televerket, Deutsche Telekom, börsintroducerades under ett stort reklampådrag. Framväxten av tillväxtbörsen Neuer Deutscher Markt, där många nyintroducerade bolag fått en kometartad utveckling, har sedan spätt på intresset ytterligare. I år har bland annat börsintroduktionen av Siemens-dottern Infineon väckt stort rabalder. Många privatpersoner som tecknat sig för aktien fick nämligen ingen tilldelning.

“Hemma, på arbetet och i media – överallt pratar alla plötsligt om aktier”, konstaterar Burhard Pahnke. Han påminner om de stora förmögenheter som under de närmaste åren kommer att ärvas efter krigsgenerationen. De pengarna väntas till stor del komma att placeras i tyska och utländska aktier. Trots en explosionsartad utveckling domineras aktiesparandet dock fortfarande av höginkomsttagare. I denna grupp äger var tredje aktier. Bland låginkomsttagarna är motsvarande siffra sju procent. Om den senare gruppens intresse för aktier kommer att öka efter skattereformen, som klubbades igenom förbundsdagen i juli, är dock tveksamt.

Glädjeskutt

Reformen ska vara helt genomförd om fem år och det handlar om skattesänkningar på uppåt 60 miljarder D-mark årligen för företag och privata hushåll. Summan fick Frankfurtbörsen DAX-index att ta ett glädjeskutt och lovorden haglade från både tysk och utländsk expertis.

Sänkta inkomstskatter väntas sätta fart på hemmamarknaden och öppna för att Tyskland ska kunna haka på den övriga europeiska konjunkturuppgången. Minskad skatt innebär även att tyska börsbolag blir mer attraktiva för utländska investerare. En närmare granskning visar emellertid att skatteomläggningen både har vinnare och förlorare.

Vinnare och förlorare

Sänkningen av den statliga bolagsskatten från 40 till 25 procent innebär att företagsskatten, inklusive så kallade solidaritetstillägg och lokal skatt, sjunker till i genomsnitt 38 procent. Vinnare är företag som genererar merparten av vinsten på den inhemska marknaden. IT-företaget SAP är ett exempel.

Den förändrade skatten på aktieutdelningar gynnar framför allt höginkomsttagare med hög progression. Den tidigare principen, där aktieägare utöver själva utdelningen kunde tillgodoräkna sig den del av vinstskatten som företaget redan hade betalat, avskaffas från år 2001.

Den ersätts i stället med en modell där endast halva utdelningen behöver tas upp till beskattning. Förlorare är låg- och medelinkomsttagare som med den nya skatten får en lägre utdelning än tidigare, hävdar kritikerna. I samband med övergången under nästa år väntas företag som DaimlerChrysler och kemikoncernen Bayer komma med en extra stor utdelning.

Ändrade regler för så kallade spekulationsvinster, reavinster på aktier som ägts mindre än ett år, innebär att endast halva beloppet behöver tas upp till beskattning. Här handlar det dock om en skatt som hittills många skattskyldiga (90 procent, enligt skattemyndigheterna) struntat i att betala.

Störst glädje på aktiemarknaden väckte beskedet att aktiebolag efter 2002 tillåts sälja andelar i intressebolag utan att behöva betala någon reavinstskatt.

Mot bakgrund av detta ligger finansiella företag som Deutsche Bank och försäkringsjätten Allians, med tunga innehav i en rad tyska storföretag, i startgroparna för att göra sig av med allt utanför kärnverksamheten. Om så blir fallet kan det vara upptakten till en upplösning av det omfattande korsägandet som länge präglat det tyska näringslivet. Något som lär attrahera utländska placerare.