Uppköp vägen till kurslyft

När Bilia 15 januari berättade om köpet av återförsäljaren Hans Persson Bil handlades aktien omedelbart upp 5 procent. Läkemedelsföretaget Meda har stärkts 40 procent sedan förvärvet av 3M:s europeiska läkemedelsdivision och medicinteknikbolaget Getinge 18 procent sedan budet på brittiska Huntleigh presenterades. Även Ericssons förvärv i december, av Kalifornienföretaget Redback, fick ett positivt mottagande, om än med blygsammare siffror.

Det gäller inte alla affärer, men det är numera vanligt att bolag värderas upp när de gör förvärv. Synergierna tas ut i förväg och läggs in i aktiekursen med omedelbar verkan. Enligt vissa bedömare är det tecken på att det börjar bli dags att dra öronen åt sig. De drar paralleller till de i vissa fall stolliga förvärv som föregick börsraset 2000.

– Jag tycker att det här är ett tidens tecken. Marknadens riskpremie är låg, man tar helt enkelt inte i beaktande de risker som finns när det gäller möjlighet att ta fram synergier. Enligt skolboken ska det bolag som lägger bud fundamentalt tappa, medan det bolag man bjuder på ska upp, säger en analytiker.

Han påminner om den förre amerikanske centralbankschefen Alan Greenspans varning för “irrational exuburance”, ungefär irrationellt känslosvall. Termen används ofta för att beskriva en strukturell överoptimism på aktiemarknaden. Förvärvsrelaterade uppvärderingar skulle kunna vara en indikation på att de orealistiska föreställningarna om framtiden åter är här.

Men än så länge finns det ingen anledning att jämföra med hysterin kring millennieskiftet, anser Cheuvreux Nordics analyschef Rodney Alfvén. De bolag som förvärvas är generellt stabila verksamheter med hälsosamma balansräkningar, inte den typ av förhoppningsbolag som var i ropet då.

– Det är fortfarande en ganska sansad tillställning, även om många bolag är mer benägna att poängtera att förvärven ökar vinsten per aktie än att visa när de ger avkastning på finansieringskostnaderna. Man ökar ju vinsten per aktie genom att köpa tillbaka aktier också, säger han.

Icke desto mindre köper de börsnoterade bolagen också företag i en rasande takt. En genomgång av arkivet visar att börsbolagen gjorde minst 30 förvärv under december. I skrivande stund har hittills drygt 20 företagsköp presenterats i januari.

– Rimligtvis kommer inte alla de här förvärven som nu genomförs att framstå som succéer om två tre år, konstaterar Rodney Alfvén.

Den absoluta förvärvsmästaren, i alla fall mätt i antal affärer, är Bergman & Beving som köpt sex bolag under de senaste två månaderna. Under 2006 förvärvades inte mindre än 27 bolag, under vissa perioder ett om dagen. Kursen? Den har dubblerats.

Men varför reagerar då marknaden som den gör? En förklaring är den stora tillgången på kapital och den låga räntan.

– Det är många bolag som har stora nettokassor, som är överkapitaliserade. Kassan avkastar 3-4 procent, med de här låga räntorna. Allt du kan åstadkomma som är bättre än det är positivt, säger Lars Söderfjell, analyschef på ABG Sundal Collier.

Han säger att kravet på hur mycket ett nytt förvärv ska kunna avkasta är lägre än vad det varit tidigare. Jämfört med den låga räntan är ett förvärv som kan ge en avkastning på 6-7 procent aggressivt och det belönas.

Rodney Alfvén pekar också på att det för aktiemarknaden nu är extra viktigt att bolagen kan bli större.

– Vi är generellt inne i ett sådant skede där aktiemarknaden premierar tillväxt. Kontanter kostar lite, det är lätt att växa eftersom räntan är så låg. En annan förklaring till att förvärv belönas är att det finns ett antal bolag som har lyckats så bra historiskt när det gäller förvärv, säger han.

Han nämner Meda som ett sådant exempel. Bolaget anses bland annat ha integrerat det tyska läkemedelsbolaget Viatris på ett snabbt och bra sätt. Bolagets interna mål innebär att den nuvarande omsättningen minst ska fördubblas, men att det skulle leda till förhastade förvärv verkar inte oroa investerare.

Ibland räcker det med spekulationer om kommande köp för att aktien ska få en ordentlig skjuts uppåt. Rykten om att Nobia står inför förvärv har exempelvis bidragit till att lyfta kursen den senaste tiden.

När det ryktades om att Ahold skulle tvingas sälja sin andel i Ica för att finansiera ett förvärv av belgiska Delhaize blev det inledningen på en extremt stark period för Hakon Invests aktie. För det svenska investmentbolaget, som har förköpsrätt, skulle Aholds del i Ica vara en rejäl munsbit. Aktieposten uppskattas av investmentbanker vara värd nästan 20 miljarder kronor. Hakon har en obelånad kassa på cirka 3 miljarder kronor.

Rodney Alfvén anser inte att de priser som bolagen hittills betalat är någon anledning till oro. Men det finns exempel på affärer som belönats trots att värderingarna på det köpta objektet ifrågasatts. Husqvarnas köp av Gardena, som resulterade i en omedelbar kursuppgång på 6 procent, skedde till vad analytiker inledningsvis ansåg var en väl stor premie. Husqvarna betalade 6,5 miljarder kronor, inklusive skulder och pensionsåtaganden, för en verksamhet som omsätter 3,8 miljarder kronor.

– Så här i efterhand ser väl ändå prislappen ut att vara okej. Gardena har bättre marginaler än Husqvarna har som grupp och köpet får en positiv effekt på vinst per aktie. Men vi är tveksamma till hur stora synergierna verkligen kan bli, det är inte så stora överlappningar i verksamheten, säger Swedbanks Husqvarna-analytiker Jon Hyltner.

Ett exempel på en upptrissad värdering är möjligen sårvårdsföretaget Mölnlycke Health Care. Investor betalade 26 miljarder kronor för en verksamhet som för ett och ett halvt år sedan värderades till 8,7 miljarder kronor, enligt medieuppgifter. Vissa delar har dock tillförts Mölnlycke sedan dess. Oavsett om det var dyrt eller billigt finns det inget som tyder på att transaktionseuforin är på väg att avta.