USA-företagen: USA räds inte krisen

Förra gången USA stod på topp här i världen, strax efterkrigsslutet, talade mediemagnaten Henry Luce om 1900-talet somdet amerikanska seklet. Termen hade sitt berättigande då och hardet också idag. Trots det generande riksrättsåtalet mot BillClinton är USA den enda kvarvarande supermakten och landet haren särställning inom vetenskap, industri och finanser.Men efter åtta feta år kommer nu en dämpning av konjunkturen.BNP väntas bara öka med 1,5 procent i år jämfört med drygt detdubbla 1998. Till detta kommer krisen i Latinamerika. Så hurhanterar det amerikanska näringslivet det nya läget? Hur tänkercheferna på alla de världsledande storföretagen? Finns det någonkrisinsikt?Det är svårt att ge allmängiltiga svar. Amerikas Förenta Staterär en nation stor som en världsdel. På en del håll är lägetbesvärligt. Den västligaste delstaten, Hawaii, har lågkonjunktureftersom det kommer så få japanska turister. Präriestaternalider av fallande spannmålspriser. Basindustrin pressas hårt avinternationell konkurrens. Men de flesta företagsledare ochandra bedömare är säkra på sin sak. Detta är detentreprenöriella ledarskapets gyllene epok i USA, anser WilliamSahlman på Harvard Business School.Och visst har amerikanerna uträttat mycket under 1990-talet.1990 svarade Wall Street för 31 procent av det globalabörsvärdet. I dag är det 53 procent. De 500 största börsbolagenhar en avkastning på eget kapital om 25 procent. Nationen utgörnavet i världsekonomin och de övre två tredjedelarna avbefolkningen har en levnadsstandard i global särklass.Ekonomer, som Chris Widness vid Chase Securities, är eniga omatt den Asieninspirerade dämpningen av konjunkturen bara är avgodo. Men det är inte bara den privata konsumtionen, utan ocksåföretagens investeringar som har skenat under de senaste åren.En avkylning är alltså för det mesta välkommen.Det finns undantag. Stålarbetarfacket ropar på åtgärder för attbromsa vågen av avskedanden i metallindustrin och tusentalsbönder klagar över att de konkurreras ut av lågprisproducenter iLatinamerika. Boeing ska säga upp 40.000 anställda. Men annarsär de amerikanska bolagen i sitt livs form. Tilltron ute iföretagen är väldigt hög, säger Bill Storts, partner vidAndersen Consulting i New York. Den nedgång i konjunkturen somväntar innebär inte något mer dramatiskt än att vi går frånväldigt hög tillväxt till genomsnittlig tillväxt.

Lättjans tid förbi

Skälet till att de amerikanska företagen tar Asienkrisen medsådan ro är enkelt, menar Abby Joseph Cohen, strategichef vidGoldman Sachs. Under den förra högkonjunkturen, i slutet av1980-talet, blev bolagen lata. De slarvade med investeringar,produktutveckling och kostnader. Så har det inte alls varitunder 1990-talet.För att se närmare på detta kan man vända blicken mot treregioner i USA. Seattletrakten uppe i nordväst var en bit in på1980-talet synonym med skogsbruk och annan tung industri.Utvecklingen för Boeing, som i år drabbas av krympandeorderingång från Asien, spelade en avgörande roll för regionensvälstånd. Men under 1990-talet har näringsstrukturenkompletterats med en annan storindustri med högtförädlingsvärde: Microsoft. Koncernen är numera USA:s högstvärderade bolag med ett börsvärde på 2.500 miljarder kronor.Dessutom är Seattle hemvist för en annan blomstrandetjänstebransch: cafékedjor som Starbucks är modefluga istorstäder över hela världen. Seattles ompositioneringillustrerar hur USA lyckats bygga ut både högteknologibranscheroch verksamheter som förvisso har lågt förädlingsvärde, men harhög sysselsättningstillväxt.Den andra regionen som är värd att titta närmare på omgärdarCharlotte, North Carolina. För 15 år sedan var Charlotte en avmånga själlösa sydstatshålor med tobak och bomull somtraditionella näringar. I dag är däremot staden centrum förretailbanking i hela USA. Två av de största bankkoncernerna ärbaserade här och på dem lever ett antal konsultfirmor och andrakringverksamheter som ger tusentals välavlönade jobb. Orsakentill Charlottes omdaning är avreglering – North Carolina var denförsta delstat som tillät banker att etablera filialer i andradelstater. Den tredje regionen är väl känd för svenska semesterfirare:centrala Florida. För 20 år sedan fanns här mest apelsinodlingaroch träskmark. Numera är Orlandoområdet världens störstanöjesparkskomplex med anläggningar som Disney, Sea World,Universal och rymdcentret på Cape Caneveral. Många tusentalsarbetstillfällen har skapats i den snabbväxande turistindustrinoch dess sidonäringar (hotell, transporter, shopping).

Fenomenal anpassningsförmåga

Dessa tre exempel vittnar om den fenomenala förmågan till attriva upp, flytta om och starta nytt som alltid kännetecknat detamerikanska samhällslivet. Den anpassningsförmågan gör det lättför politikerna, framför allt centralbanken Federal Reserve, attstyra ekonomin. Att folk inte tvekar att omskola sig och flyttadit jobben finns är faktiskt den viktigaste orsaken till atthögkonjunkturen blivit så lång och stark.Företagens strukturerar om inte bara inom USA:s gränser.Produktionsenheter som inte klarar kostnadsläget hemmavidflyttas ut i snabb takt. Amerikanska chefer, åtminstone istorföretagen, tänker i globala termer på ett helt annat sätt änförr om åren. Det gäller faktiskt inte i första handhögteknologibolagen. Microsoft och Intel har faktiskt inte merän 30 procent av sin försäljning utanför hemlandet. Företag imogna branscher, som Coca-Cola, Gillette och Procter & Gamble ärdäremot i sann mening globala verksamheter med hälften eller merav sin fakturering utomlands. Vitvarujätten Whirlpool tillverkarde flesta av sina varor i Latinamerika och Europa. DenFordfabrik som uppvisade högst produktivitet 1997 fanns inte iDetroit utan i Mexiko. Även i den stabila tjänstesektorn har bolagenblivit hypereffektiva. De amerikanska flygbolagen sopar banan medkonkurrenterna när de går ut i världen och i Tyskland fruktarvaruhusen den dag inom kort då detaljhandelsjätten Wal-Mart slårupp dörrarna i Europa. Även höglönsamma koncerner tar framsparkniven med jämna mellanrum. Mellancheferna på amerikanskaföretag byts numera nästan alltid ut vart annat eller varttredje år för att hålla tempot uppe i organisationerna.Bakom produktivitetsrevolutionen i USA:s näringsliv ligger tvåfaktorer. För det första informationstekniken. Varje svenskhögstadieelev vet att de ledande företagen i branschen hör hemmai USA. Men än viktigare är att amerikanerna är skickligare påatt utnyttja IT i näringslivet än alla andra länder. Elektroniskhandel har redan nått en volym som motsvarar tre procent av BNPjämfört med 0,3 procent i Sverige, enligt Andersen Consulting.För det andra kapitalmarknadens roll. Konsultfirman McKinsey harkonstaterat att USA:s så kallade kapitalproduktivitet(företagens sätt att utnyttja sitt finansiella och fysiskakapital) är drastiskt mycket högre än de storakonkurrentländerna. 1996 hade Tyskland 35 procent sämre ochJapan 37 procent sämre kapitalproduktivitet än USA.

Ständig press

Den amerikanska kapitalmarknaden ställer högre krav på företagenän som är fallet i Tyskland och Japan. Marknaden anger strängaavkastningskrav. De medför exempelvis att företagsledarna sägernej till överdriven kvalitet, vilket inte alltid varit fallet iTyskland där telekablarna måste tåla att köras över av enstridsvagn. Amerikanska chefer försöker hålla fabrikerna igångdygnet runt, de väljer bort dyra komponenter även om inköpenmåste göras i fjärran land och de prioriterar marknadssatsningarför att få ut optimalt pris.Men kräver inte Wall Street också en slavisk fokusering påkvartalsrapporter? Jo, men det verkar inte hindra attmålmedvetna storföretag också agerar långsiktigt. GeneralElectric har till exempel kunnat inkassera ett ständigt högrebörsvärde trots att bolagets konglomeratstruktur anses hopplöstföråldrad. Alfred Zeien, chef för konsumentvarujätten Gillettesom lagt ner flera år och mångmiljonbelopp för att ta fram en nygeneration rakblad, ser ingen motsatsställning mellanlångsiktighet och kapitalmarknadens krav. Han påpekar attamerikanska bolag generellt under 1990-talet varit minst dubbeltså lönsamma som europeiska och japanska företag och att dettamåste vara det utslagsgivande.Så när tjugonde århundradet går in på upploppet är det är intekonstigt om de amerikanska företagsledarna känner sig förnöjda.De tycker att de har härdats i värsta tänkbara konkurrensmiljö.Omvandlingstrycket har varit hårt även under de feta åren under1990-talet. Till exempel har byggbranschen först nyligen hämtatsig från lågkonjunkturen i början av decenniet och inomhalvledarindustrin halverades vinsterna under 1998.