Varning för överhettning

En skev ekonomisk-politisk debatt parad med en felaktig sysselsättningspolitik riskerar att framkalla både arbetskraftsbrist och stigande räntor.
10 april 2002 07:00

Så kom då nästa bekräftelse på att mycket av den ekonomisk-politiska debatten i Sverige under senare tid handlat om helt fel saker. I mars steg antalet kvarstående lediga platser, en gammal hederlig indikator på arbetskraftsbristen i Sverige, till drygt 48 000 platser. Det är den högsta nivån på de senaste tio åren. Samtidigt talar AMS-chefen Anders L Johansson, i likhet med många andra bedömare, om ökade arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att motverka stigande arbetslöshet. Det är så att man blir mörkrädd när man förstår hur fel fokus ligger för närvarande i den arbetsmarknadspolitiska diskussionen. Vart tog det intellektuella mod som AMS-chefen presterade för något år sedan vägen, när han förordade kvalitet i stället för kvantitet i fråga om arbetsmarknadspolitiska åtgärder?

Mot överhettning

Allt tyder egentligen på att Sverige i rasande snabb takt är på väg in i en överhettad arbetsmarknad. De som fortfarande talar om låg brist på arbetsmarknaden hänvisar till enkätundersökningar gjorda i december, men sedan dess har arbetskraftsbristen stigit markant. I december låg antalet kvarstående platser anmälda till landets arbetsförmedlingar på knappt 15 000, i mars i år hade siffran stigit till nästan 50 000.

En del av ökningen beror på säsongsmässiga faktorer, men det rör sig fortfarande om en av de snabbaste ökningstakterna någonsin. Enligt en så kallad Beveridgekurva, som jämför antalet kvarstående lediga platser med arbetslösheten i procent av arbetskraften, syns också tydligt att en krympande arbetskraftspotential i allt mindre grad lyckas tillfredsställa företagens behov av arbetskraft.

Från svartsyn till försiktig optimism

Ett annat tecken på den snabba ljusningen är att hushållens egna förväntningar på arbetsmarknadsläget ljusnat betydligt. På bara några månader har hushållen gått från svartsyn till försiktig optimism när det gäller synen på den framtida arbetslösheten, som faktiskt väntas sjunka. En förklaring till detta är nog att antalet varsel sjunkit betydligt under de senaste månaderna. Och om de positiva konjunktursignalerna fortsätter att strömma in, så lär hushållen få betydligt mer rätt i sin arbetsmarknadsbedömning än i stort sett alla professionella bedömare.

Den största faran med den nuvarande utvecklingen är om den starkare arbetsmarknaden leder till omförhandling av det sista året i de flesta löneavtalen, eller om löneglidningen tar fart, framför allt som inflationen fortsätter att ligga kvar på en hög nivå. Om inte så har vi ännu en kort tid på oss att ställa om arbetsmarknadspolitiken för att öka arbetskraftsdeltagandet och fokusera på utbildningsinsatser. Att däremot riksbanken på nytt kommer att behöva rycka ut med räntevapnet, kanske redan i slutet av den här månaden, förefaller alltmer sannolikt.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.