Vassare banklag

Utvecklingen på finansmarknaden under 1980- och 1990-talen hargått så snabbt att regelverket inte hängt med. Förhoppningen äratt det förslag till ny banklagstiftning som lades fram häromveckan ska vara mer flexibel än den nuvarande lagen, ochdessutom ge bättre förutsättningar för konkurrens påbankmarknaden.Detaljförslagen från banklagskommittén är på något undantag närknappast särskilt kontroversiella. Viktigare är det synsätt sompräglar utredningen, som tycks ha lämnat det gamlaregleringstänkandet bakom sig. I fortsättningen blir allt sominte är uttryckligen förbjudet tillåtet, istället för tvärtom.Nu ser man till funktion snarare än institution och man gerbanker och kreditmarknadsbolag stor frihet att själva väljavilken verksamhet de vill bedriva och på vilket sätt. Det börgynna konkurrensen på området.

Inställningen är av allt att döma väl förankrad ifinansdepartementet och stämmer väl med de principer förutvecklingen av finansmarknaden som finansministern skisserade ihöstas. Där talade han bland annat om minskad statliginblandning i finanssektorn. Han betonade att lagstiftningeninte bör förhindra produktutvecklingen eller i onödan sättakäppar i hjulet för branschglidningen.Huvudsyftet med en banklagstiftning är i grund och botten attskydda det allmänna betalningssystemets stabilitet och säkrakapitalförsörjningen. Det är en viktig poäng, eftersom det intefinns någon anledning att ha särskilda lagar för bankerna iandra avseenden.Det viktigaste systemskyddet (och konsumentskyddet) är, enligtkommittén, att bankerna är uthålliga och att de i alla avseendenhar kontroll över verksamheten. Det kravet har väl alltidfunnits, men bankkrisen visade på bristerna. Nu skrivs förförsta gången uttryckligen in i bankrörelselagen krav påsoliditet, genomlysbarhet och riskhantering och dessutom ettallmänt krav på att det ska råda god ordning i banken. Kommitténavstår klokt nog från att detaljreglera. Det blir bankernasjälva som i samspel med finansinspektionen får avgöra hurriskerna skall mätas och kontrolleras. Även detta kan sägas varaen fråga om konkurrensfrihet. En bank som har effektivarekontrollsystem än andra kan kanske ha en konkurrensfördel avdetta. Dessa bestämmelser är själva grundbulten i förslaget till nybankrörelselag. Det ställer stora krav på finansinspektionen,som måste prioritera övervakningen av hur bankerna lever upptill kraven. Frågan är bara om inspektionen har de resurser ochden kompetens som krävs. Banklagskommittén svarar nej på denfrågan, vilket finansministern knappast kan bortse ifrån.

Ett konkret resultat av utredningen är att bankernas monopol påinlåning nu slopas. Det har varit en reglering som urholkatsalltmer. Detaljhandeln och andra kan således ta emot inlåning isina kontokortssystem utan egentliga inskränkningar. Det endakravet är att de som tar emot inlåning, och som inte omfattas avden allmänna inlåningsgarantin, till exempel ICA-kontot, ärskyldiga att upplysa kunderna om detta.Ett annat konkret förslag är att bankerna ska få ökademöjligheter att äga aktier. Dels slopas femprocentregeln somsäger att en bank inte får äga mer än fem procent av rösterna iett bolag. Dels fördubblas utrymmet för aktieinnehav till 15procent av bankens kapitalbas i ett enskilt företag och totalt60 procent av kapitalbasen för alla aktieinnehav. Förslaget ären ren anpassning till gällande EG-direktiv.