Vem bestämmer på e-handelsplatsen?

Under åren kring millennieskiftet upplevde elektronisk handel mellan företag en liknande hausse som dess motsvarighet på konsumentmarknaden. Då var prognosen att nästan alla elektroniska transaktioner mellan företag skulle hanteras via fristående e-handelsplatser. Så har det inte riktigt blivit, åtminstone inte ännu.

En e-handelsplats är en gemensam plattform på internet där köpare och säljare kan genomföra affärer. Vissa e-marknader syftar till att företag ska hitta nya kunder och leverantörer, andra har som främsta syfte att underlätta själva transaktionen.

De utlovade fördelarna har till en del motverkats av bristen på standarder. I leverantörsledet har det förekommit kritik mot kravet på kostsamma anpassningar för att de ska kunna sälja sina varor via olika e-handelsplatser eller via företags egna e-handelslösningar.

Leverantörerna har tvingats anpassa sig exakt efter hur de ska göra affärer med ett visst företag. När de sedan ska göra affärer med en annan kund har nya anpassningar krävts.
Per G Hallström, som är ansvarig för Exportrådets eMarkets Services, håller med om att systemen skulle kunna vara mer öppna.

– Men problemet är att då skulle inte handelplatserna kunna ta hand om en lika stor del av det administrativa arbetet kring köpet.

En annan omdiskuterad företeelse har varit e-handelsplattformar som erbjudit så kallade omvända auktioner, allt för att köparna ska kunna pressa ner priserna. Ett exempel var debatten kring Covisint, som ägs av ett antal företag i fordonsbranschen.

– För några år sedan när Covisint drog i gång sin verksamhet uppstod det en ganska våldsam debatt bland leverantörsföretagen omkring de så kallade omvända auktionerna, säger Svenåke Berglie, vd för branschorganisationen Fordonskomponentgruppen.
Det visade sig nämligen att det inte var några riktiga auktioner i den bemärkelsen att den som lämnade lägst anbud fick affären.

– I själva verket handlade det bara om att pressa den befintliga leverantören, säger Svenåke Berglie.

Han anser också att e-handelplatserna har haft lite väl höga ambitioner.

– Alla transaktioner skulle hanteras genom e-handelplatser. Men när det gäller komplicerade produkter är det väldigt svårt att ge all information den vägen.

Svenåke Berglies bild är ändå att e-handelplatserna spelar en viktig roll, men främst när det gäller handel med enklare produkter och katalogvaror.

E-handelsplatserna, är enligt honom, just nu ingen stor fråga inom fordonskomponentbranschen utan de lösningar som finns har sakta men säkert vunnit acceptans. Ett exempel på detta är att många e-handelsplatser återigen visar på god tillväxt. En av dessa är Freesourcing som specialiserat sig på inköpsbehoven hos bolag i byggbranschen. En rad underleverantörer levererar insatsprodukter via marknadsplatsen.

– Det är köparna som är våra kunder och det är av dem vi tar betalt. I dag har vi tio stora företag som köpare. De knyter i sin tur upp sina underleverantörer, säger vd Håkan Andersson.

Det kostar inget för leverantörerna att ansluta sig och när de väl finns med i systemet har de möjlighet att även sälja till de andra köparna. Affärsidén är att sälja systempaketet Sync-IT, som hanterar själva inköpsprocessen, tillsammans med olika tjänster och att tillhandahålla själva marknadsplatsen.

Freesourcing grundades av industrimannen Carl Bennet och Trelleborgs före detta vd Kjell Nilsson för sex år sedan. Huvudägare är Carl Bennet Medicinteknik AB.

Förra året hanterade Freesourcing knappt 2 miljoner transaktioner med ett sammanlagt värde på drygt 2 miljarder kronor. Bland köparna återfinns företag som Peab, Bravida, Carl Hanssons Rör & Värme och ElektroEmanuel AB. Totalt är 200 leverantörer anslutna till tjänsten.

Olof Berg, it-strateg på SKF, anser att e-handelplatserna generellt fungerar bra i dag. Koncernen säljer bland annat genom den delägda handelsplatsen Endorsia, som bolaget var med och startade 1999.

– Mätt i volym och värde är inte andelen så stor eftersom vi har andra kanaler till stora kunder. Men mätt i antal orderrader är den ganska betydande, säger Olof Berg.

Endorsia ägs numera gemensamt av SKF, Sandvik, INA, Timken och Rockwell. Prognosen för året är 10 miljoner transaktioner.
Per G Hallström på Exportrådet tror att e-handelsplatserna står inför ett genombrott.

– Jag pratade nyligen med ett företag som sitter hela dagarna och letar nya underleverantör på e-handelsplatser runt om i världen. För exempelvis kinesiska bolag är e-handelsplatserna en jätteviktig marknadsföringskanal. De stora kinesiska e-handelsplatserna kan innehålla upp till 10 000 olika leverantörer.

I Sverige är byggindustrin ett bra exempel på en bransch där e-handelsplatserna har en växande betydelse. Per G Hallström nämner bland annat Peab som är en av de största köparna på Freesource.

– Byggbolagen såg direkt fördelarna med att ha en e-handelsplats som hanterar allt det praktiska.

MARGARETHA LEVANDER