WWF kritiserar Handelsbanken för laxinnehav i fonden ”Hållbar energi”

Handelsbankens svanenmärkta fond Hållbar energi har lockat hundratusentals personer som vill investera sina pengar i företag som ska begränsa koldioxidutsläpp. Det femte största innehavet är den färöiska laxodlaren Bakkafrost, vars produkt pekas ut som ohållbar av miljöorganisationen WWF.
WWF kritiserar Handelsbanken för laxinnehav i fonden ”Hållbar energi” - Namnlös design

Hållbar energi är Handelsbankens mest populära hållbara fond med ett förvaltat kapital på över 16 mdr kronor och nära 100 000 ägare via Avanza. Fonden rönte stora framgångar mellan 2020 och 2023 men har tappat nästan 20% det senaste året.

Bland fondens största innehav finns Taiwan Semiconductor, amerikanska Hannon Armstrong Sustainable Infrastructure  och färöiska laxodlaren Bakkafrost. Posten i laxbolaget är värd 684 Mkr. Fram till årsskiftet hade fonden också en mindre position i norska laxbolaget Mowi och fiskeodlaren Grieg Seafood har tidigare gästspelat i portföljen, enligt Holdings.

På bankens hemsida går att läsa att fonden placerar i bolag med “inriktning på att minska den globala uppvärmningen.” Laxföretag i en hållbar energi-fond låter kanske långsökt, men i ett mail till Affärsvärlden förtydligar fondförvaltare Patric Lindqvist att även andra hållbarhetsaspekter beaktas i fondens placeringar.

Patric Lindqvist är förvaltare för Hållbar energi. Foto: Handelsbanken

“I vår bedömning tas hänsyn till såväl klimataspekter som biologisk mångfald, sociala aspekter, antikorruption och bolagsstyrning”, skriver han.

KRITIK FRÅN WWF

Men den bedömningen delar inte alla. Laxindustrin de senaste åren hamnat under lupp av flera miljöorganisationer.

I WWF:s fiskeguide som presenterades i maj i år får odlad lax, precis som flera år tillbaka, gult ljus. Det innebär att WWF uppmanar till försiktighet och rekommenderar att den endast bör ätas enstaka gånger per år. Rekommendationen gäller för båda länderna där Bakkafrost är verksamt, Skottland och Färöarna.

“Ur min synpunkt är det diskutabelt om bolaget platsar i en hållbar fond”, säger Inger Melander, expert inom fiske och marknad på WWF. Hon efterlyser mer transparens och insyn, både inom Bakkafrost men också inom Handelsbanken och hur de arbetar med hållbarhet.

Hon förklarar att det finns flera skäl till att man valt att mana till en begränsad konsumtion av den odlade laxen.

Inger Melander, expert inom fiske och marknad på WWF. Foto: WWF

PÅVERKAN PÅ BIOLOGISK MÅNGFALD

Enligt WWF har laxodlingar en negativ påverkan på det omkringliggande ekosystemet. Dels genom utsläpp av kemikalier och organiskt material och dels genom rymmande fiskar som hotar naturliga bestånd. Eftersom laxar är rovfiskar och odlingarna kräver stora mängder foder, bidrar industrin också till överfiske av fisk längre ner i näringskedjan och förvärrar problemet med utfiskning.

“Den senaste rapporten nu i år från FN:s fackorgan för fiske visar att närmare 95% av alla kommersiella fiskebestånd är överfiskade eller utfiskade”, kommenterar Inger Melander och berättar att Bakkafrosts foder innehåller flera fiskarter som får gult ljus i WWF:s fiskeguide.

Patric Lindqvist uppger att Handelsbanken är medveten om den kritik som riktats mot den odlade laxen och att man för en aktiv dialog om problemen. Han menar samtidigt att rollen som investerare gör att man kan skapa förändring inifrån.

“Vi tror att vi som investerare gör mest skillnad genom att fortsätta uppmuntra till förbättring av branschen genom att vara investerade i väl valda bolag i framkant av utvecklingen av branschen”, skriver han.

LAXENS KLIMATPÅVERKAN

Patric Lindqvist menar även att odlad lax är ett bra alternativ till andra proteinkällor med högre koldioxidutsläpp och att aktieinnehavet därmed kan försvaras.

“Lax erbjuder ett betydligt mindre klimatpåverkande och näringsrikt alternativ till kött och även till andra animaliska proteinkällor såsom gris, får och kyckling. Lax ger även högt nutritionellt värde och relativt låg CO₂ per kilo ätbar produkt”, skriver han.

Enligt Inger Melander är det ett påstående som inte stämmer.

“Fodret har förutom en stor påverkan på den biologiska mångfalden även ett väldigt högt koldioxidfotavtryck”, säger hon.

Enligt svensk forskning är utsläppen per kilo odlad lax högre än kyckling men lägre än gris och nötkött.


Statistik från RISE uppdragsrapport, 2020. Sjffrorna för gris, nöt och kyckling baseras på ett genomsnitt för europeisk produktion. Siffrorna för odlad lax baseras på norsk produktion. 

LAXEN MED HJÄRTPROBLEM

Inger Melander menar även att laxodlingar generellt har betydande brister när det gäller djurvälfärd. Enligt WWF har laxarna ofta stora problem med hjärtsjukdomar som orsakas av virus, bakterier och stress men även av att hjärtat inte hinner med att växa i samma takt som laxen utfodras. Angrepp av parasiter och maneter uppges också vara vanligt förekommande.

Mortaliteten på Bakkafrosts odlingar på Färöarna är jämförelsevis låg på 8%. Problemen är desto större på Skottland där mortaliteten under 2023 uppgick till över 20%. I juni 2023 väckte filmer som visade stora mängder döda och sjuka laxar i bolagets skotska anläggningar medial uppmärksamhet i Storbritannien.

Handelsbanken uppger att de är medvetna om djurvälfärdsaspekten.

“Laxens hälsa och överlevnad är frågor som vi tar hänsyn till och diskuterar återkommande med bolagen och berörda myndigheter och relevanta organisationer både vid möten och på plats. Vi ser att bolagen gör betydande investeringar och genomför stora förändringar just i syfte att förebygga och tidigt åtgärda risker för sjukdomar, parasiter och dödlighet bland laxarna”, kommenterar Patric Lindqvist.

Anläggning på Färöarna Foto: Bakkafrost

Handelsbanken är inte ensamma om att betrakta Bakkafrost som ett hållbart företag. Patric Lindqvist hänvisar bland annat till investerarnätverket FAIRR, som de senaste åren har rankat Bakkafrost mycket högt i sin hållbarhetsranking. Den amerikanska organisationen Seafood Watch som producerar en liknande fiskelista som WWF grönlistar även den färöiska laxen men varnar samtidigt för den skotska.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Annons från AMF