Zennströms sköna värld

Det nordiska ljuset fyller Skypes lokaler nära Oxford Street i London. Offentlig miljö med skandinavisk touch. Vita väggar, ljusa träslag, golv i borstat stål. Inte mycket tyg. En ensam blomma i en hög, smal vas på receptionsdisken. Snyggt men inte pråligt.

Bolagets kommunikation med omvärlden är nästan lika stramt återhållsam som inredningen. På hemsidan finns varken telefonnummer eller adress, och när Affärsvärlden till slut fick tag på ett nummer och sökte presschefen Imogen Bailey, så gick det inte att bli kopplad via växeln.

– Det bästa är att skicka ett e-mail, förklarade internettelebolagets telefonist.

Fler har gjort samma erfarenhet. “Skype är överraskande svårt att kontakta för att vara ett företag som påstår sig revolutionera det sätt vi kommunicerar på”, skrev Financial Times nyligen med brittisk känsla för understatements.

Man kan misstänka att Niklas Zennström, en av internettelebolagets två grundare och Sveriges färskaste mångmiljardär, inte så gärna pratar med media. Att han hellre ägnar tiden åt att utveckla bolaget och locka nya användare. Ingen ny internetmissionär, alltså.

Han verkar inte direkt njuta av att bli fotograferad, mer gör snällt som fotografen ber. Och han plirar litet lätt forskande – nästan under lugg – på mig när vi möts, fastän vi har setts några gånger tidigare.

Men när det inledande småpratet är överstökat och intervjun sätter i gång så pratar han mycket, fort och engagerat. Det märks att många tankar far omkring och trängs inne i det där huvudet. Han avbryter ofta sig själv mitt i en mening och snabbspolar framåt, förtröstansfull om att lyssnaren är snabbtänkt nog att skippa några mellanled. Och ibland under samtalet hörs ett snabbt, bubblande och avväpnande skratt som låter som om det kom från hjärtat.

Han berättar att Skype växte med 300 procent förra året och att bolaget i stort sett nådde de mål som sattes när Ebay köpte företaget för 20 miljarder hösten 2005 – plus en möjlig tilläggsköpeskilling på runt 10 miljarder. Omsättningen blev enligt prognosen 195 miljoner med break even under de sista månaderna 2006 (läs mer från intervjun om Skypes resultat och framtid på Affärsvärlden.se).

Vilket är ditt bästa och ditt sämsta minne från de fyra åren sedan ni drog i gång Skype?

– Det finns flera starka minnen. Ett är när vi testade vår första version. Jag minns fortfarande precis hur jag ringde till en kompis i Singapore och det fungerade. Det var fantastiskt!, säger Niklas Zennström.

– Nästa stora steg var när vi gick skarpt. En sådan här produkt lanserar man egentligen inte. Man öppnar bara sajten, släpper på trafiken, och ser vad som händer. Och när vi såg hur användarna började komma och nedladdningarna tog fart så insåg vi ju att det skulle fungera. Sen dröjde det inte länge förrän det började ringa amerikanska riskkapitalister och det var en liten triumf, för i början var det ingen som ville stoppa in pengar.

Det jobbigaste minnet är från 2002 när bolaget inte kunde få finansiering och körde på fälgarna.

– Vi fick nej hela tiden och det var en rejäl uppförsbacke. Vissa månader kunde vi inte betala lön till alla. De som var mest involverade var tvungna att vänta. Samtidigt som jag var tvungen att hålla modet uppe och lova “det kommer snart” så skulle vi ju utveckla tjänsterna. Vi satte in de pengar vi hade själva och gick till folk vi kände. Men varje månad hade vi svårt med kassaflödet.

Att sparka folk har också varit jobbigt.

– Det är väl en erfarenhet jag har fått att det alltid finns folk som inte passar i en start up. Då måste man göra sig av med dem och det är jobbigt. Första gången det hände i Skype var 2004.

Niklas Zennström har kallats serieentreprenör av Business Week. Han får en tilläggsköpeskilling från Ebay om Skype uppfyller vissa mål fram till slutet av nästa år. Hur länge kan han vara tjänsteman i en stor koncern?

– Man ska komma ihåg att jag inte är en sådan entreprenör som inte kan vara anställd. Jag var tjänsteman under större delen av 1990-talet.

– Det är framför allt två saker som avgör hur länge jag är kvar i Skype. För det första ska det vara kul. Dessutom ska vi leverera på våra mål. Så länge båda de kraven är uppfyllda så kan jag vara kvar men i dag har jag ingen aning om hur länge det är.

Hur många miljarder har du?

– Jag sitter inte och räknar dem på det viset. För mig är det inte så viktigt exakt hur mycket det är. Pengar är en resurs som man använder för att bygga företag.

De flesta uppskattningar talar om 6-7 miljarder, men Zennström vill inte bekräfta det.

Hur har du pengarna placerade i dag?

– Det är några bankirer som sköter det där med fonder och sådana där tråkiga saker och rapporterar till mig. Jag lägger mig inte i det så mycket.

Han har också anlitat en rådgivare för att investera i onoterade bolag, Mattias Ljungman med en bakgrund hos den Londonbaserade fastighetsmagnaten Sten Mörtstedt.

– Jag tror det öppnas massor med möjligheter på internet framöver, helt enkelt därför att nu finns infrastrukturen på plats. Det gjorde den inte 1999-2000. Det kommer att hända massor. Youtube är ett exempel, säger han.

– Men det tar mycket tid att utvärdera sådana investeringar. Därför har jag tagit in Mattias och vi har skapat en investmentgrupp som gör investeringar i start ups. Vi jobbar mycket genom nätverk och gör saminvesteringar med andra.

Hittills har han hunnit med cirka åtta investeringar. Bland annat i spanska Fon, en community som samordnar trådlösa nätverk så att alla medlemmar kan utnyttja dem. En annan investering är Technorati, ett bolag från San Francisco som har en sorts sökmotor för bloggar. Iqube, den svenska inkubatorn för startups, är ytterligare en investering.

Vad kostar du på dig själv nu som du inte gjorde före miljarderna?

– Bättre hotell och finare viner än tidigare. Men jag har inte så mycket tid att göra av med pengarna. Fast förra året hade jag nog fyra veckors semester. Det var första gången på flera år som jag hade riktig semester.

Han är också mycket intresserad av segling och bygger en riktigt rejäl havskappseglare åt sig på ett varv i Australien. Sådana kan gå loss på 100 miljoner kronor, eller mer.

Vad skulle du köpa för aktier i dag?

– Jag följer inte aktiemarknaden och därför vet jag faktiskt inte. Nu har jag rätt mycket Ebay, men annars skulle jag nog kunna köpa aktier där.

Ägnar du dig åt välgörenhet?

– Ja, i viss utsträckning. Om man lyckas tjäna pengar på sin verksamhet så tycker jag att slutmålet är att använda det för välgörenhet. Jag är intresserad men befinner mig fortfarande på den branta delen av inlärningskurvan. Det finns flera charities som jag gillar. Men jag vill inte gå ut med vilka det är. Det kanske blir organiserat genom en stiftelse eller så, så småningom.

Niklas Zennström jobbade i Stenbecksfären under 1990-talet men hoppade av och startade musiksajten Kazaa, en fildelningsstjänst som väckte underhållningsbranschens vrede och resulterade i långdragna rättsprocesser om upphovsrätt. I somras träffades dock en förlikning med musik- och filmindustrin som fick ett skadestånd på runt en miljard kronor. Det innebär bland annat att Zennström kan åka till USA igen, praktiskt eftersom han ingår i Ebays koncernledning.

– Jag har alltid kunnat åka dit men under en period avstod jag av taktiska skäl för att slippa bli hamna i långdragna rättsprocesser.

Hur mycket kostade uppgörelsen dig personligen?

– Vi har inte gått ut med det men vi var flera inblandade som delade på det.

Janus Friis, Zennströms vapendragare sedan flera år och medgrundare till Skype, var en av dessa. Bolaget Sharman Networks, som är registrerat på Vanuatu och som övertog Kazaa från Zennström/Friis, var också inblandat i uppgörelsen.

Varför använder ni bolag i skatteparadis?

– Vi har helt enkelt valt ställen där det är litet byråkrati och billigt att registrera sig. Luxemburg har funkat jättebra. Det är ett litet land som vill attrahera företag och de försöker göra det enkelt för företagen. Är man entreprenör så är det bra och billigt att starta bolag i ett sådant land.

Tycker du inte man ska betala skatt?

– Jo, det tycker jag. Men om man är företagare som konkurrerar på en global marknad så måste man göra det från en jurisdiktion som är attraktiv för investerare från så många länder som möjligt. Det är ju därför som många fonder till exempel lägger sig på Jersey och andra ställen, helt enkelt därför att det är lättare att intressera investerarna.

Zennströms och Janus Friis senaste projekt går under namnet Venice Project och befinner sig på försöksstadiet. Ett tusental användare testar nu betaversionen. Visionen är att leverera tv via internet och kombinera det bästa från de två världarna.

– Hittills har rörligt på internet mest handlat om små videoklipp i en webbläsare. Men vi vill leverera en riktig tv-upplevelse där man dessutom kan interagera med andra som tittar på samma program och så vidare.

– Problemet med tv är att det man vill se normalt inte kan ses just när man vill. Vi vill skapa en plattform som gör att man kan se det man vill när man vill.

Intäkterna ska komma från reklam, men även distributörer som Comhem och Viasat med flera bör nog fundera över sin framtida roll. De har i dag bra marginaler på att leverera tv till människors hem och Niklas Zennström och Janus Friis har visat två gånger att de gillar att utmana oligopol, de lärde de sig i Stenbecksfären.

Den som sätter en peng på att serieentreprenören Zennström om ett par år lämnar Skype och riktar all sin energi på tv-satsningen får inga höga odds.