Hängslen och livrem i H&M

KOMMENTAR H&M:s tänkta program för återinvesterad utdelning handlar mer om en defensiv storägarfamilj än om klädjättens finanser.

Affärsvärlden Analys+ skrev i måndags om storägarfamiljen Perssons möjligheter att vända börsbaissen i H&M genom att nyttja klädjättens extremt starka balansräkning. Förenklat: låna upp pengar och för över dem till aktieägarna i dag, så får det operationella bära eller brista i morgon.

Onsdagens bokslut visar nu med all övertydlighet att Perssons H&M inte tänker orkestrera någon finansiell snabbvändning av aktiekursen. Snarare tvärtom.

I rapporten beskrivs hur bolaget fortsatt ska investera i digitaliseringsomställningen, vilket inte borde överraska någon. En överraskning var däremot att H&M redan nu bekräftar ryktena om en ny digital marknadsplats där även andra företags varumärken ska säljas. Afound heter bygget som ska lanseras i år. Detta nionde H&M-märke kommer, förutom e-handel, även att innefatta en första fysisk butik på Drottninggatan i Stockholm.

Men det som hamnade i blickfånget var H&M:s oväntat defensiva besked kring utdelningen, och i förlängningen balansräkningen.

Utdelningen för räkenskapsåret 2016/2017 föreslås stå oförändrad på 9,75 kronor per aktie, uppdelat på vår och höst. Så långt var raderna som kablades ut på börsskärmarna i linje med vad mediananalytikern i SME Direkts konsensusenkät hade förutspått.

Några sekunder senare fastnar blickarna dock vid några detaljer i utdelningsförslaget.

Det visar sig att H&M:s styrelse, som kontrolleras av ägarfamiljen Persson, har planer på att införa en återinvesteringsplan för utdelningen.

H&M DRIP1.pngH&M:s bokslut för 2016/2017, s. 10

Källa: H&M:s bokslut för 2016/2017, s. 10

Anglosaxiskt grepp

I USA, där återinvesterad utdelning är ett vanligt upplägg bland större börsbolag, kallas konceptet för Dividend Reinvestment Plan, eller kort och gott DRIP.

I praktiken innebär DRIP att investerare kan anmäla intresse att avstå sina kontantutdelningar. I utbyte delar bolaget istället ut nyemitterade aktier för ett visst belopp. Därmed stannar de utdelade pengarna kvar i bolaget.

För att öka incitamentet för aktieägarna att välja DRIP, och inte kontantutdelning, brukar DRIP-aktier emitteras med en liten rabatt mot rådande börskurs.

En del snabbkommentatorer gick i morse så långt som att kalla greppet för en förtäckt nyemission, något som även verkar prägla en del tidiga säljsidekommentarer. Det är en tokig tolkning då det i H&M:s fall skulle röra sig om en fullt frivillig valmöjlighet att återinvestera utdelningar.

Den som händer är istället att den som väljer att ta emot vanliga kontantutdelningar successivt blir utspädd, genom att det emitteras nya DRIP-aktier. Att familjen Persson själva avser delta i det eventuella programmet talar för att betydande miljardbelopp stannar i koncernens kassakista de närmsta åren.

Många detaljer kring programmet är inte kända än. Här bör framför allt beskattningen intressera de många ägare som är fullt skatteskyldiga i Sverige och som sitter med H&M-aktierna på vanlig depå, där det ska betalas 30 procents skatt på kontantutdelningar.

Kommer H&M och dess skatterådgivare kunna designa programmet så att 30 procents utdelningsskatt skjuts upp, minskas eller uteblir?

H&M:s pressavdelning ger Affärsvärlden följande korta svar:

”Vi har i dag inte alla detaljer kring återinvesteringsplanen, som styrelsen nu håller på att utreda. I detta ingår även att utreda eventuella skattekonsekvenser. Därför ber vi att få återkomma med mer information om planen lite längre fram, det vill säga i god tid före årsstämman den 8 maj.”

Behåller sin fästning till balansräkning

Om vi bortser från de privatekonomiska aspekterna har dagens besked ändå ett mycket tydligt signalvärde.

Signalen är att H&M:s styrelse, kontrollerad av familjen Persson, anser att bolagsledningen, med ägarfamiljens son Karl-Johan Persson överst som vd, ska få ökat finansiellt svängutrymme.

Denna defensiva gir blev än mer övertydlig när H&M samtidigt meddelar den nya – och lika tydligt defensiva – skuldsättningspolicyn nedan.

Den säger att nettolåneskulden inte ”bör” överstiga 1 gånger ebitda-resultatet ”över tid”. Baserat på H&M:s redovisade räkenskaper (före den typ av butiksjusteringar som Analys+ diskuterade i måndagens inlägg) var nettoskuld/ebitda-förhållandet lika med noll vid slutet av räkenskapsåret.

H&M DRIP2.pngKälla: H&M:s bokslut för 2016/2017, s. 9

Källa: H&M:s bokslut för 2016/2017, s. 9

Varför familjen Persson vill ha en än mer fästningsliknande balansräkning är en mer öppen fråga.

  1. Baissig tolkning: Ägarfamiljen har blivit mer pessimistiska kring bolagets möjligheter att generera fritt kassaflöde långsiktigt. Det vill säga att överskottet de tror ska bli över efter investeringar kommer konkurreras ned till betydligt lägre nivåer än vad analytikerna sett framför sig.
  2. Haussig tolkning: Ägarfamiljen och bolaget är medvetet förtegna kring offensiva tillväxtsatsningar på en större skala än vad som hittills kommunicerats. Då bara H&M vet är det fritt fram att spekulera kring mix mellan egna digitala investeringar och förvärv. Denna tolkning är det väldigt få som uttryckt i den senare tidens negativa kommentarsflöde kring bolaget.
  3. Realistisk tolkning(?): H&M kan inte förutspå exakt hur krävande den fortsatt snabba digitaliseringens omställning av affären kommer att behöva bli. Utifrån H&M:s historik av att agera långsiktigt kring det operationella och defensivt kring det finansiella vill familjen Persson därför låta bolaget jobba med hängslen och livrem i balansräkningen tills läget klarnat.

Paradoxen är att H&M:s extremt defensiva hållning kan vara rätt för att inte riskera bolagets verksamhet och marknadsposition, vid en långvarig branschkris, men fel för att maximera aktieägarnas avkastning, då den leder till alltför mycket uppbundet eget kapital.

Att aldrig kunna hamna i nyemissionsläge är inte samma sak som att använda aktieägares pengar optimalt.

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter:@AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på:analysplus@affarsvarlden.se

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.