”Genialiskt drag av Astra Zeneca”

I en artikel (31/5) tar Affärsvärlden upp frågan om Astra Zenecas beslut att sälja covidvaccin till självkostnadspris var förenligt med det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet – om Astra hade varit ett svenskt bolag. Min uppfattning är att bolagets beslut är fullständigt i linje med vinstsyftet, skriver Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie, i en debattartikel för Afv.
Carl Svernlöv och Astra Zeneca.
Carl Svernlöv och Astra Zeneca. Foto: Privat och Claudio Bresciani / TT

Vinstsyftespresumtionen innebär i korthet att aktiebolag, om inget annat anges i bolagsordningen, har till syfte att skapa vinst till aktieägarna (3 kap. 3 § aktiebolagslagen). Det enda lagstadgade undantaget från vinstsyftet är möjligheten att besluta om en gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål. En sådan gåva är tillåten om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt, och gåvan inte i övrigt strider mot lagens utdelningsregler. Beslut om en sådan gåva får fattas av bolagsstämman eller, om saken är av ringa betydelse, av styrelsen.

Detta är en debattartikel av Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie.

Bolagsledningen måste ta hänsyn till vinstsyftet vid sin förvaltning av bolaget. Detta innebär att styrelsen exempelvis normalt sett inte får fatta beslut som innebär att bolaget medvetet avhänder sig egendom mot en ersättning som inte är marknadsmässig, eller åtar sig förpliktelser som inte är förenliga med vinstsyftet. Detta bottnar i ett skydd för aktieägarna, i synnerhet minoritetsägarna, då de försäkras om att ledningen i sitt beslutsfattande kommer att prioritera att skapa vinst. På så vis begränsas aktieägarnas risk, varvid vinstsyftet även på ett övergripande plan utgör ett incitament till investeringar i företag och därmed till näringslivets kapitalförsörjning.

Ledningen har stort handlingsutrymme

På senare år har en debatt uppstått om på ena sidan det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet och på andra sidan hållbarhetsfrågor inklusive socialt ansvarstagande. Allt fler företag bedrivs idag med beaktande av hänsyn som vid en första anblick tycks avvika från vinstsyftespresumtionen.

Vissa iakttagare har uppmärksammat att detta sker utan förändringar i lag eller bolagsordning, och har också föreslagit att aktiebolagslagen ska ställa krav på tydligare ansvarstagande, för att på så sätt ge miljömässiga och sociala aspekter en mer framträdande roll i bolagsförvaltningen. Men trots att den aktiebolagsrättsliga regleringen så tydligt fokuserar på vinst är min uppfattning att företagsledningens handlingsutrymme, om den vill verka hållbarhetsfrämjande, är större än många tror. Därvid håller jag alltså med Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton i Affärsvärldens artikel.

Astra Zenecas bortskänkta miljarder

Men – detta är inget nytt. Vinstsyftet innebär inte att styrelsen är förhindrad att ta hänsyn till andra intressen. Utöver ett stort antal tvingande lagar och regleringar, exempelvis inom miljö, arbetsrätt och konkurrensrätt, så finns även ett utrymme för styrelsen att inom ramarna för vinstintresset ta hänsyn till andra intressen. Inte heller är varje utgift som inte omedelbart resulterar i en mätbar motprestation ett brott mot vinstsyftet. Sponsring eller företagsgåvor till kommuner kan se ut som de strider mot vinstintresset, men syftar i de flesta fall till att exponera varumärket och skapa allmän goodwill, vilket på sikt gynnar bolaget och dess förmåga att skapa vinst.

I sammanhanget bör också nämnas det ökande fokus som på senare år i börsnoterade och andra större bolag har inriktats på risk och riskhantering. Styrelsens ansvar är att se till att bolagets organisa­tion är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt, varvid följer en plikt för styrelsen att skapa ett system för intern kontroll och riskhantering inom företaget.

Genialiskt drag av Astra Zeneca

Ett område som rönt särskilt stort intresse på senare år är risker relaterade till ESG-frågor, såsom korruption och andra oetiska förfaranden eller oegentlig­heter i leverantörskedjan, exempelvis miljöbrott eller barnarbete. De senare riskerna är vad som brukar kallas ”reputation risks” och kan ha en stor negativ inverkan på företagets anseende och därmed försäljning till kunder, inte minst konsumenter. En ansvarsfull och systematisk behandling av dessa och andra risker som aktiebolaget är utsatt för är inte bara förenlig med vinstsyftet utan kan ses som en förutsättning för att vinstsyftet inte ska äventyras på sikt. Bolagsledningen har därför ett förhållandevis omfattande utrymme att inom ramen för vinstsyftet vidta hållbarhetsfrämjande åtgärder.

Därmed står det klart att även beslut som inriktar sig mot exempelvis ESG-arbete i sig inte är oförenliga med vinstsyftet. Många företag har idag gynnats av en hållbar strategi, där både resultat och aktievärde har förbättrats och goodwill skapats av goda relationer med omvärlden; detta kan alltså direkt bidra till vinstintresset.

Mot den bakgrunden framstår inte Astra Zenecas beslut att sälja covidvaccin till självkostnadspris som särskilt dramatiskt. Tvärtom framstår det som ett genialiskt drag i att sätta läkemedelsföretaget i ett bättre ljus än konkurrenterna, vilket gynnar just företagets förmåga att skapa vinst åt sina aktieägare. Om Astra Zeneca hade varit ett svenskt aktiebolag hade åtgärden varit helt förenlig med det svenska aktiebolagsrättsliga vinstintresset.

Detta är en debattartikel av Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie.