SBAB: Då höjer Riksbanken räntan

Perioden med ultralåga bundna boräntor är snart slut, skriver SBAB i Boräntenytt.
SBAB:s Robert Boije.
SBAB:s Robert Boije.

De långa räntorna har stigit markant sedan halvårsskiftet förra året och SBAB menar att perioden med enormt låga bundna boräntor snart är över.

”Perioden med ultralåga bundna boräntor är snart slut. Uppgången i de globala långräntorna drar med sig de längre bundna boräntorna upp i Sverige. Vår bedömning är nu att den femåriga boräntan successivt stiger med drygt en procentenhet fram till januari 2024”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

SBAB bedömer att Riksbanken, med bakgrund av uppgången i de långa marknadsräntorna och att inflationen är på väg mot målet än tidigare väntat, höjer reporäntan redan under våren 2023.

”Vår bedömning är att Riksbanken kan komma att höja reporäntan nästan ett år tidigare än vad de själva indikerat. En osäkerhet i den bedömningen är dock i vilken utsträckning Riksbanken, i likhet med vad amerikanska FED har annonserat, kommer tillåta inflationen att överskrida målet för att väga upp den långa perioden med underskridande. Värt att notera är dock att terminsräntorna på den svenska räntemarknaden indikerar en ännu tidigare höjning av reporäntan än i vår prognos”, säger Robert Boije.

Detta skulle påskynda höjningar av även den rörliga boräntan, som i prognosen väntas stiga svagt till 1,6% till januari 2023 och sedan till 2,2% till januari 2024.

Samtidigt efterlyser SBAB att Riksbanken sätter ner foten kring vad som är en normal reporänta. Detta skulle vara av vikt inte bara för en transparent penningpolitik, utan också som vägledning för bolånetagare om vad som kan vara en normal rörlig boränta på lite sikt.

”Riksbanken bör rimligen justera ned sin syn på vad som är en normal reporänta på sikt. När Riksbanken fått kritik för att den hållit reporäntan så låg, vilket ansetts ha gött tillgångspriserna, har de försvarat sig just med att de långa realräntorna sjunkit. Men om Riksbankens bedömning är att realräntorna har gjort det, så bör ju i så fall samtidigt rimligen riskerna med stigande bopriser och ökande bolåneskulder inte vara så stora som Riksbanken samtidigt indikerar. Det är därför viktigt att Riksbanken sätter ner foten gällande sin syn över vad den nu bedömer är en normal reporänta på sikt”, säger Robert Boije.