Fastighet Krönika Penningpolitik
Annika Winsth: Många lär blir överraskade av fortsatt höga priser och räntor
Konjunkturtoppen ligger bakom oss i bemärkelsen att flera ekonomier växer långsammare framöver. Frågan är inte om avmattningen inträffar, utan hur djup den blir.
Min erfarenhet är att såväl företag som hushåll i ett tidigt skede av en konjunkturnedgång sällan bedömer att den drabbar dem själva. De kan se att mörka moln rullar in, men ofta beskrivs den egna verksamheten eller ekonomin som god och motståndskraftig. Det är mänskligt, inte minst bland entreprenörer, men riskerar att skapa problem.
KAN KOSTA MER ÄN DET SMAKAR
Jag möter fortfarande företag som ämnar låna till lageruppbyggnad. Det kan inom vissa segment och branscher vara rimligt, men det omvända gäller för alltfler.
När bristen på insatsvaror hämmar verksamheten är det lätt att tro att det är rationellt att hamstra och bygga lager. Men att göra det i en tid då efterfrågan viker eller är på väg att göra det kan kosta mer än det smakar. En försämrad konjunktur i ett läge där företag sitter med fulla lager riskerar att bidra till en snabb och i värsta fall dramatisk nedgång. Har företagen dessutom finansierat lageruppbyggnaden med lånat kapital kan det bli smärtsamt. Särskilt om priset på råvaran eller insatsvaran faller, vilket vi nu ser exempel på i flera metaller.
OSÄKERHETEN ÄR STOR
När centralbanker höjer räntan gör de det för att kyla av ekonomierna genom att dämpa efterfrågan och därmed trycka tillbaka inflationen. Men osäkerheten om hur penningpolitiken biter är nu mycket stor. Flera år med dopade ekonomier, där räntor har pressats ned till historiskt låga nivåer och tillgången på kapital flödat, har lett till hög skuldsättning och räntekänslighet såväl hos företag som hushåll.
Framtunga räntehöjningar lär sätta spår och risken är påtaglig att tonläget är dystrare när hösten kommer. Runt årsskiftet lär det stå mer klart om centralbankerna lyckas mjuklanda ekonomierna 2023 eller om vi går en djupare nedgång till mötes.
Redan innan Riksbanken höjde räntan drog hushållen öronen åt sig. Framåtblickande indikatorer om den egna ekonomin är nere på låga nivåer. Trots det är risken att hushållen inte fullt ut har anpassat sig. Min bedömning är att många blir överraskade av fortsatt höga priser och inte minst av att räntor ligger kvar på nya högre nivåer en längre tid. Det skapar oro som lätt kan bli självuppfyllande då försiktighet och återhållsamhet dämpar konjunkturen än mer.
Annika Winsth är chefekonom på Nordea.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor
