Winsth: Partierna kompenserar för allt möjligt – det är knappast klok politik

Finanspolitiken i Sverige lär förbi expansiv under valåret 2022. Hittills har partierna stått på tå för att blidka väljarna genom att kompensera för både det ena och det andra, skriver Annika Winsth i en krönika.
Annika Winsth om finanspolitiken.
Övre raden frv, Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M), Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S), Centerpartiets partiledare Annie Lööf (C), Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar (V). Nedre raden frv, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD), Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi (MP), Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni (L) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD). Foto: Fredrik Sandberg / TT

Det är lätt att måla upp en mörk bild av det ekonomiska läget när krig rasar, inflationen rusar och centralbanker signalerar åtstramning med högre räntor. Men svensk ekonomi och konjunktur är fortsatt stark och lär så förbli ett par kvartal till. Även svensk arbetsmarknad visar styrkebesked med nyanmälda lediga platser på historiskt mycket höga nivåer. Just lediga platser är en bra framåtblickande indikator då företagen i första hand anställer när verksamheten går bra.  

Majoriteten av de företag jag möter signalerar fortsatt hög efterfrågan, fulla orderböcker och inte minst brist på kompetens. Hög inflation visar, förutom att priser stiger, att det går att skicka vidare kostnadsökningar till slutkonsumenten. Även det är ett styrkebesked då det indikerar att hushållen står väl rustade och att efterfrågan är hög. 

EXPANSIVT UNDER VALÅRET

Svenska hushåll har en mycket stark finansiell förmögenhetsställning. Det trots att börsen i år varit volatil och aktier har fallit i värde. Utgångsläget var nämligen synnerligen gott efter år av en gynnsam börsutveckling och stigande bostadspriser. Än så länge syns börsnedgången bara som en liten blipp i förmögenhetskurvan, samtidigt som bostadspriserna fortsatt stiger med närmare tvåsiffriga tal. 

Med riksdagsval i september lär dessutom finanspolitiken förbli expansiv, inte minst då de offentliga finanserna är goda och krismedveten gör det möjligt för politikerna att agera. Hittills har alla partier stått på tå för att blidka väljarna genom att kompensera för både det ena och det andra. Samhällsekonomiskt är det inte särskilt klok politik, men för hushållen ger det klirr i kassan. 

TA HÖJD FÖR SVAGARE KONJUNKTUR

Det är också värt att påminna om att risken för överhettning var påtaglig vid årets början. Såväl svensk ekonomi som den amerikanska var i stort behov av att kylas av då bristtalen lyste alarmerande. Utgångsläget är därmed starkt och även om framåtblickande konjunkturindikatorer från såväl företag som hushåll faller markant framöver betyder det inte att efterfrågan är svag. Fed höjer räntan för att kyla av efterfrågan och undvika överhettning, inget annat. 

I den bästa av världar lyckas centralbankerna med det konsttricket. I en sämre tvingas de ta i hårdare för att dämpa ihållande hög inflationen och konjunkturen viker mer markant. Det blir i så fall höstens tema, men framför allt är det klokt att ta höjd för en svagare konjunktur nästa år.

Annika Winsth är chefekonom på Nordea.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor