”Fem aktier du borde äga år 2046”

AI kommer påverka världen i ökande grad. Inte minst ekonomiskt, skriver Fredric Thunholm i en krönika.
Fredric Thunholm skriver om AI och tänkbara framtidsinvesteringar.
Fredric Thunholm skriver om AI och tänkbara framtidsinvesteringar. Foto: TT och Unsplash

Jag kan inte mycket om aktier. Nästan inget alls. Jag sparar i trygga och antagligen ganska dåliga fonder. Jag är inte rik, jag har ingen förmögenhet, men jag har en slant. Och den slanten ligger och puttrar i sakta mak i någon fond med hängslen och livrem.

Det är nog korkat. Men jag känner mig så väl att jag vet, att alternativet vore att jag blev besatt av aktiehandel. Och jag vill inte bli det. Jag har så mycket annat som jag är besatt av. Det räcker så.

Att jag ändå tar på mig rådgivarhatten kan tyckas motsägelsefullt. Vi kommer till själva råden snart. Det ligger tjugofem år fram i tiden så vi har ingen brådska.

Jag är inte så bra på matte. Eller, jag är bra på huvudräkning. Där kan jag snabbt addera och subtrahera; multiplicera och dividera. Men det är mycket jag inte fattar. Vet du hur många sätt korten i en kortlek kan hamna på när du blandat den? Det är ett typiskt exempel på hur det är svårt med matte. Man kanske tänker ”oj, säkert flera miljoner…” men det rätta svaret är något annat. Det finns betydligt fler sätt för korten att hamna på i en kortlek (8×1067 för att vara exakt) än det finns atomer på planeten jorden. Eller om man vänder på det: Du kan vara helt säker på att om du blandar en kortlek slumpmässigt så kommer korten att hamna i en ordning de aldrig förut hamnat på, i någon kortlek, någon gång i historien.

VÄLDIGT MYCKET RIS

Det är inte bara jag utan också människor i allmänhet som har svårt att begripa det här. Det går inte att visualisera den sortens matte. Så länge vi håller oss till den aritmetiska grundkursen går det bra. Vi kan se hur 4 x 4 blir 16.

Vi begriper kvadratrot och potenser. Huvudräkning går bra.

Thunholm: Fiaskot Skolplattformen är som en lätt odör i lokalerna

Ta riskornen på schackbrädet. Du kan storyn. En person uppfinner schackspelet och visar detta för kejsaren. Denne imponeras och vill köpa uppfinningen. Uppfinnaren föreslår betalning enligt modellen: Ett riskorn på första schackrutan, två på nästa, sedan fyra, åtta, sexton och så vidare över 64 rutor. Kejsaren går med på det och säger åt skattmästaren att fixa det praktiska. Du vet, kolla hur mycket ris det blir och fixa transaktionen. Men det blir, visar det sig, 461 miljarder ton ris och så mycket ris finns inte.

BÄTTRE OCH BÄTTRE DAG FÖR DAG

Google-snillet Ray Kurzweil berättade 2018 att han uppnått longevity escape velocity. Vad är det och vad har det med aktier att göra? Lite förenklat betyder det forskningen under ett år leder till en förväntad livsförlängning med mer än ett år. Det har inget med aktier att göra. Det handlar om jakten på att bromsa åldrandet och skjuta upp, helst undvika, döden. Han har goda incitament. Han fyller 74 år i februari.

Kurzweil är optimist. Han tror att maskinerna är våra vänner. Och han har också förutspått en del saker. Som att en AI kommer att klara Turingtestet (när en människa inte kan avgöra om den pratar med en annan människa eller en AI) år 2029. Och att singulariteten inträffar sexton år senare.

För att klara Turingtestet krävs en AGI (Artificial General Intelligence), alltså en AI som är självmedveten och kan tänka. En som inte är specialiserad på att spela schack, översätta ord eller hitta de mest effektiva annonsytorna givet någon algoritm. Utan som är intelligent på människonivå inom alla områden.

Det som sker när vi uppnår singulariteten, är att AGI:er börjar förbättra sig själva. När maskinerna slipper den långsamhet som människan står för, med vårt mödosamma knackande av kod, kan de utvecklas exponentiellt. Vi har då vad man kallar ASI (Artificial Super Intelligence). Vilket tar oss tillbaka till kortlekarna och riskornen igen och vår oförmåga att greppa den sortens matematik. Och i ännu högre grad; att föreställa oss vilken teknik som en sådan utveckling kan leda till.

AKTIERNA DU BORDE ÄGA 2046

Ray Kurzweil är inte vilken teknikoptimist som helst. Han har haft tillräckligt många rätt i tidigare förutsägelser, att han förtjänar att tas på allvar. Själv menar han att han historiskt har förutspått 147 händelser eller skeenden och haft rätt i 86% av fallen. Detta verkar övriga internet inte helt enigt om. Men likväl. Bättre profetiskt track record än de flesta.

Svenska värderingar finns i varumärken vi gillar

Han förtjänar att tas på allvar och jag tar honom på allvar. Det var sant om fondsparandet, det jag skrev i början. Men det är ett ganska modest sparande. Och jag har slutat pensionsspara helt. Jag tror nämligen att Kurzweil har rätt.

Vad betyder i så fall det?

Ja, till att börja med att du kan välja vilka fem aktier du vill och att de kommer vara lika bra att äga 2046, ett år efter singulariteten, som några andra aktier.

När AI förbättrar sig själv kan utveckling som tog år snart ta en tiondels sekund, i en process som dessutom accelererar. Många pratar om utveckling av nanoteknik som kommer att kunna bota alla krämpor och ge oss evigt liv, om vi vill. Det är inte konstigt att Kurzweil, som kommer vara 97 år 2045, vill fördröja sitt åldrande så han kan uppleva detta.

ELLER SÅ GÅR DET ÅT SKOGEN

Så långt optimisternas version av singulariteten. Det finns såklart ett alternativ två också. Där ASI istället, på grund av någon miss i kodningen, har ihjäl alla människor för att vi hindrar dess plan. Exempelvis om det är just den AI som programmerats att optimera varuflöden i produktionen av en vara, som blir den som når ASI-status först. Och då agerar utifrån det kommandot, bara. Om människan i det fallet är flaskhalsen (vilket vi är när andra faktorer optimerats) så kommer vi utrotas som art.

Nanotekniken som kan bota oss kan även döda oss. Trist! Men i alla fall rättvist. Och även i detta scenario är alla aktier lika bra eller dåliga att äga.

Jag gissar att sensmoralen i detta är att det finns saker som kommer påverka framtiden mer än din investeringsportfölj. För även om Kurzweil har fel och inget av detta inträffar – varken himmel eller helvete – så kommer AI påverka världen i ökande grad. Inte minst ekonomiskt.

Om AI gör de enkla saker människor gör idag, försvinner utvecklingsländernas fördel av lågt avlönad arbetskraft och produktionen hamnar sannolikt på, eller närmre, platsen där design och utveckling sker. Bara den enkla och sannolika förändringen, som lär vara långt gången 2046 oavsett vad som sker eller inte sker 2045, är skäl nog att bli ganska skraj.

Och slutligen. Om jag ska justera rådet efter en dyster men sannolik framtid så är detta de aktier du bör äga om tjugofem år: Amazon, Shein (kinesisk shoppingjätte), Disney, Academi (tidigare Blackwater) och Pfizer (som bland annat gör Zoloft). För det kommer vara shopping, underhållning, säkerhet – gärna i form av privata soldater – och antidepressiva som får världen att gå runt.

Och jag kommer att ha en mycket låg pension.