Krönika Centralbanker
Manner: Nu lär det bli ekonomiskt kyligare – snytingar väntar för hushållen
Jag brukar hålla till på västkusten under semestern, så även i år. Jag har sett fler tumlare än öronmaneter, det är ovanligt. Brännmaneterna tycks dock opåverkade av naturens skiftningar. Trutarna har blivit vassare på att sno en korv ur brödet än på att fånga fisk ur havet – evolution eller tragedi?
Vädret har varit lika skiftande som den makrostatistik som flödat in under sommaren. Det är en påse blandat. Det har varit fullt på restauranger och, hört från anekdotiska källor, hög beläggning på hotell och turistboenden. Att det allt lägre konsumentförtroendet skulle visa sig redan nu har jag egentligen aldrig trott; sommarsemestern är helig för de flesta och behovet av en normal ledighet utan inskränkningar var stort efter två covid-begränsade tidigare somrar. Man har nog öppnat plånboken i den mån man kan. Tillväxtsiffror från Europa stödjer till viss del resonemanget; Tyskland tvärstoppar men i turistintensiva länder överraskade tillväxten på uppsidan.
Men mycket pekar dock på att hösten och vintern kan komma att bli ekonomiskt kallare för hushållen. Och för oss som försöker skåda in i den ekonomiska framtiden är det ovanligt många dolda kort på bordet – och utfallet därför svårt att avgöra när korten så småningom ska vändas och valörerna visar sig.
SNYTINGAR KOMMER FRAMÖVER
För hushållens del kommer ekonomiska snytingar som är svåra att ducka för. För det första har vi en generellt lägre köpkraft beroende på den alltjämt höga inflationen och en fortfarande svag krona. Räntekostnaderna hos belånade hushåll lär fortsätta stiga under hösten. Riksbanken har inte höjt färdigt och risken för en saftig höjning i september – med 0,75% – är påfallande hög.
Priser på drivmedel har dämpats något under sommaren men är fortfarande höga. Elpriserna ligger också väldigt mycket högre än normalt och det pratas nu om perioder med el-ransoneringar under vintermånaderna. Vad som skulle få Putin att öka gasleveranser till Europa, och därmed i förlängningen lägre elpriser, är oklart. det omvända är mer troligt med hänsyn till modus operandi; nyligen stängde Ryssland av gasleveranser till Lettland.
Matpriser, som redan stigit kraftigt under året, förväntas fortsätta klättra under hösten. Producentpriserna har ökat mer än de prisökningar vi sett i butik. Som lök på laxen har tillgångssidan i hushållens balansräkning också eroderat under året. Fastighetspriserna faller och börser har halkat ordentligt sedan årsskiftet. Att essentiella kostnader ökar generellt samtidigt som tillgångarna minskar i värde lär göra hushållen ordentligt återhållsamma närmsta tiden, något som det rekordlåga konsumentförtroendet alltså redan skvallrar om.
DÅ KAN CENTRALBANKERNA SÄNKA IGEN
Hushållens konsumtion är en stor drivmotor i den svenska tillväxten, såväl uppåt som nedåt. Bromsar konsumtionen faller tillväxten allt annat lika. Att ovanstående resonemang redan fått fäste har visat sig inte minst i de längre räntorna. Räntan på en svensk tioårig statsobligation har fallit med mer än 0,5% under sommaren. Trenden är likartad i övriga Europa – Italien undantaget i vanlig ordning – och i USA.
Centralbanker har varit tydliga med att inflationen, och inflationsförväntningarna, just nu är överordnade tillväxten – därav räntehöjningar. Över tid kommer sålunda den allt lägre konsumtionen/efterfrågan/tillväxten slutligen innebära att inflationstrycket avtar och bromsar tillväxten vilket i stället leder till att centralbankerna återigen kan komma att stimulera med sänkta räntor. Så måste räntemarknadens avkastningskurva tolkas idag.
Frågan alla ställer sig är därför hur mycket, och hur snabbt, man hinner höja innan bromsen slår till. Inte så mycket som är inprisat om jag får gissa men lär få anledning att återkomma till detta under hösten. Det avgörs också av storleken på höjningarna närmaste tiden.
SABELSKRAMLET HAR BÖRJAT
Så långt är allt ganska enkelt om jag får svära i kyrkan. Det blir betydligt tuffare när man försöker gissa vad som döljer sig under de geopolitiska dolda korten som ligger utspridda på makrobordet: Hur Ukrainakriget utvecklas och dess påverkan på energi- och matpriser förstås. Kina/Taiwan/USA-konflikten har åter eskalerat. Covidsmittan, denna gång en undervariant till Omikron, har tyvärr ökat under sommaren. Får det någon påverkan på oss och hur kommer Kina förhålla sig till smittan framöver?
En lägre än förväntad kinesisk tillväxt som en konsekvens av strikt nedstängningspolicy är redan ett faktum. Ett par inhemska kort trängs också med övriga, i första hand valet som ännu en gång ser ut att bli en nagelbitare bland annat beroende på om MP fixar spärren eller ej. Senare även lönerörelsen. Är förtroendet för Riksbankens inflationsmålspolitik tillräckligt stort för att motverka löntagarnas kompensationskrav för den (tillfälligt?) höga inflationen? I mars nästa år vet vi men sabelskramlet har redan börjat.
Som alltid finns också ett par jokrar, eller svarta svanar, i kortleken. Covid och Ukrainakrig är två som nyligen träffat oss. Vilka nästa är, och när de kommer vet vi som vanligt inte. Bara att det sker.
FLER PILAR PEKAR NEDÅT
Inga positiva signaler då? Jo för all del. Börser har varit pigga under sommaren. Hyfsade Q2-resultat och på sina håll bra intjäning, kanske beroende på överhängande ordrar sedan pandemistoppet och viss lageruppbyggnad, har gjort företagen hyfsat positiva om framtiden.
Vissa råvarupriser har också börjat falla tillbaka vilket kan stävja vidare prisuppgångar – tyvärr i första hand beroende på en tro om minskad tillväxt som följer av den lägre konsumtion som många ser framför sig. Just tillväxten överraskade dock faktiskt på uppsidan i Sverige nyligen – precis som i delar av Europa. Men på det stora hela pekar fler pilar nedåt än uppåt, framför allt i världens största ekonomier.
Konsumtionen, som är och förblir den viktigaste komponenten i tillväxten här och annorstädes, får en tuff och kall höst att brottas med. Låt oss hoppas att några dolda kort bjuder på positiva överraskningar. Spännande blir det oavsett.
Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor