Analys: Nokias vinstsaga kan vara slut

I rapport efter rapport har Nokia imponerat med höga vinstmarginaler. I år tros Nokia tjäna nästan 20 öre per omsättningskrona, dubbelt upp mot närmaste mobiltelefontillverkare. Det kan förklaras med ekonomisk teori. Men ska marginalerna bestå eller öka krävs en ny skolbok.

Hur feta kan ett bolags vinstmarginaler egentligen bli? Nokia är i stort sett mobiltelefoner. De står för drygt 70 procent av omsättningen och 84 procent av vinsten. Hela koncernen drar in 19 öre på varje omsättningskrona. Det är världsklass och väsentligt högre än Ericsson och Motorola, de två närmaste konkurrenterna. Den som plockar fram sin gamla studentlitteratur hittar tre goda skäl till Nokias höga marginaler.

Skäl 1: Bolaget kan med en tredjedel av marknaden dominera marknaden. Andelen är nästan dubbelt så hög som tvåan Motorolas andel. Dels kan Nokia i sin position som marknadsledare, sätta priser och straffa företag som inte hänger på. Dels ger storleken skalfördelar i produktion, i utvecklingen i av nya telefoner och i marknadsföring. Och inte minst har Nokia med en tredjedel av kunderna de bästa känselspröten mot nya efterfrågemönster.

Skäl 2: Nokia har ett starkare varumärke än konkurrenterna. Det ger bättre hyllutrymme hos återförsäljarna och möjlighet att ta ut högre priser än konkurrenterna.

Skäl 3: Den snabbt ökande efterfrågan gör det lättare att ta bra betalt än på marknader med svagare tillväxt.

Frågan är hur länge är det möjligt att bibehålla den höga vinstmarginalen? Konkurrensteori säger att företag bara under en begränsad tid kan ha en överavkastning.

Nokias framgångssaga är parallell med andra telekomföretags såsom de amerikanska företagen Cisco Systems (internetväxlar), Dell (PC), EMC (datalagring), Intel (mikroprocessorer), Microsoft (dataprogram), Oracle (mjukvara för databaser) och tyska SAP (affärssystem). De tillhör alla telekombolagens Formula 1. De har inte bara kört förbi konkurrenterna och tagit dominerande marknadspositioner i snabbt växande industrier utan även framgångsrikt utnyttjat positionerna till feta vinster och marginaler.

Det går att dra flera spännande slutsatser om Nokias framtid utifrån statistiken (se nedan). Nokias konkurrenter inom mobiltelefoner Ericsson och Motorola har också inkluderats för jämförelsens skull.

1)Nokias höga vinstmarginal på 19 procent är inte unik för snabbväxande marknadsledare. Alla i Formula 1-gruppen förutom PC-byggaren Dell har eller har haft högre marginaler än så.

2)Tillsammans med Cisco Systems är Nokia det snabbast växande företaget i gruppen. Övriga har passerat sina tillväxttoppar. Intels tillväxt har till exempel fallit till ensiffriga tal. Microsoft har också fått se sin tillväxt sjunka till under 20 procent.

3)Majoriteten av bolagen har haft svårt att öka vinstmarginalerna när tillväxten i marknaden mattats. Bolagens rekordmarginaler uppnås något år före eller efter toppåret för tillväxten. Undantag är Microsoft, Intel och Oracle som alla mer eller mindre kan betraktas som monopolister.

4)Marginalerna sjunker när tillväxten väl börjat att vika. Med något undantag (Microsoft och Intel) har bolagen haft svårt att konservera toppmarginalerna. Det är ett mönster som liknar den för videobandspelare i slutet på 70- och början på 80-talet. Japanerna dominerade då marknaden och videobandspelare blev den största konsumentprodukten i världen. Marginalerna var fina men krympte ihop när tillväxten mattades, konkurrensen tilltog och japanerna förlorade kontrollen över priserna. PC-tillverkarna har senare gått samma öde till mötes.

Slutsatsen är att Nokias vinstmarginaler kan öka. Men det troliga är att de sjunker. För det talar att tillväxten i mobiltelefonmarknaden, enligt Merrill Lynch, förväntas halveras från 33 procent i år till 15 procent 2004. Trots att Nokia spås ta marknadsandelar sjunker sannolikt tillväxten från de knappt 50 procent som varit legio de senaste tre åren. Svagare tillväxt har historiskt betytt lägre marginaler såvida inte bolagen varit närapå monopolister. Och Nokia är inte monopolist. Ännu. Det bästa oddset är därför att Nokias vinster kommer att pressas från både lägre tillväxt och marginaler.

Försäljningsökning 3-års snitt, procent Nokia 50 (2000) Dell 48 (1998) EMC 45 (1999) Cisco Systems 44 (1996) Microsoft 27 (1996) SAP 26 (1997) Oracle 21 (1995) Ericsson 18 (1997) Intel 11 (1995) Motorola 9 (1994)

Vinstmarginal, procent 2000p Toppmarginal (år) Microsoft 62 62 (2000) Intel 53 53 (2000) Oracle 32 32 (2000) EMC 26 27 (1998) Cisco 23 42 (1993) Nokia 19 19 (2000) SAP 15 26 (1997) Dell 10 11 (1999) Ericsson 9 10 (1997) Motorola 8 11( 1994)

Källa: Årsredovsningar

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.