Äntligen stryps forskningen

Sveriges ställning som etta i nationernas FoU-liga är hotad. Det är inget stort problem med tanke på att mycket forskning givit dålig avkastning.
11 mars 2003 21:00

Sverige har under många år varit den nation som satsat mest på forskning och utveckling, i förhållande till bruttonationalprodukten. Vi var det enda land som spenderade mer än 4 procent av BNP på FoU år 2001, det senast tillgängliga året som det finns internationell statistik för. Finland var god tvåa med närmare 3,5 procent.

Den svenska FoU-andelen hamnar sannolikt en bra bit under 4 procent för 2002 på grund av neddragningarna inom Ericsson och krisen inom it och telekom. Olika statliga och privata stiftelser kommer också att dra ned sina satsningar som följd av börsnedgången.

Finland kan komma att passera oss, kanske också Japan.

Är detta ett stort problem? Det anser det statliga verket Vinnova, som föreslagit att staten omedelbart ska gå in och satsa 3,5 miljarder kronor på it och telekom de närmaste fem åren.

Andra är mer tveksamma. Med tanke på den dåliga avkastning som våra stora FoU-satsningar givit genom åren, mätt som ekonomisk tillväxt, är frågan om vi verkligen ska lägga ner ännu mer resurser på FoU. En del ekonomer, exempelvis Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på SNS, hävdar till och med att vi i Sverige forskar för mycket med tanke på hur lite vi får ut i form av företagande, sysselsättning, produktion och export.

Länder som satsar mindre på FoU, exempelvis Irland, har haft en betydligt bättre tillväxt. Tillväxten förefaller bero på drivkrafter och spelregler för företagande. Skattesystemet spelar in, men också innovationssystemen inom företagen.

I Sverige är en stor del av FoU-verksamheten koncentrerad till ett fåtal stora företag. De verkar ha en byråkrati som hämmar innovationerna. Projekt, som skulle kunna utvecklas i andra miljöer, stoppas i stället för att knoppas av.
Sverige kanske kan lära av Finland, som haft en större ekonomisk tillväxt under de senaste 20 åren och som har klättrat uppåt i OECD:s välståndsliga, medan Sverige halkat ner.

I Finland har en storsatsning på högteknologisk FoU lönat sig, mycket naturligtvis på grund av Nokias framgångar. Men en del kan nog också tillskrivas politikernas målmedvetna strävan att införa ett innovationssystem som ska få upp den ekonomiska tillväxten.

Finland har ökat sina FoU-satsningar påtagligt. I början på 1980-talet, när Sverige lade nästan 3 procent av BNP på FoU, satsade Finland bara omkring 1 procent. Den finska staten har därefter dragit upp anslagen rejält. Finsk forskningspolitik skiljer sig markant från svensk, genom att betydligt mer pengar går till företagsnära teknikforskning (även till Nokia) och mindre till grundforskning.Länder rankade efter FoU-utgifter som andel av BNP (2001)
Land, Andel, %
1.Sverige, 4,3
2.Finland, 3,4
4.Japan, 3,0
4.Island, 3,0
5.USA, 2,8
6.Tyskland, 2,5
7.Danmark, 2,4
8.Frankrike, 2,2
9.Storbritannien, 1,9
10. Norge, 1,6
11. Irland , 1,2
Källa: OECD, Nifu.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från AMF