Blandfonder nu störst

Svenska fondbolag förvaltade vid årsskiftet fonder med en sammanlagd förmögenhet på drygt 530 miljarder kronor. Årsskiftet 1994/1995 var motsvarande siffra 200 miljarder kronor, därmed har kapitalet ökat med 165 procent på fyra år. Detta beror på såväl nysparande som värdetillväxt.

Femfaldigats

Ökningen är emellertid inte jämnt fördelad mellan olika fondkategorier. Blandfonder har vuxit mest och har femfaldigats under den senaste fyraårsperioden. Likaså har andelen utlandsfonder ökat kraftigt.

Under 1980-talet bestod svenskarnas fondsparande i huvudsak av skattesubventionerade allemansfonder Allemansfonder fick bara investera i svenska aktier. Under de tre inledande åren på 1990-talet med kraftiga börsras fick därför många fondspararna uppleva baksidan av bristande riskspridning. Därefter blev, kanske inte helt oväntat, privatobligationer populära.

Fondbolagen såg spararnas behov och startade de första blandfonderna, som investerade i såväl svenska aktier och räntebärande papper och därtill utländska aktier. På så sätt sköter fondbolagen riskspridningen åt spararna. Det är i och för sig mycket bra, men som veckans Tema Privata Placeringar (se sidorna 34-66 i den tryckta tidningen, nummer 10/1999) visar är olika fondbolag duktiga på olika områden varför en portfölj med olika fonder från olika förvaltare borde kunna ge samma riskspridning men en högre avkastning.

Startskottet

Trots fördelarna var det först sedan subventionerna för allemansfonderna togs bort 1996, som blandfonderna fick en stor andel av nysparandet. Mycket kom från de sparslantar som skulle återinvesteras sedan spararna plockat fram reavinster i allemansfonderna till den lägre reavinstskatten.

Men den största anledningen till att blandfonderna ökat kraftigt det senaste året är att storbankerna ändrat placeringsreglerna för sina allemansfonder när de särskilda reglerna tagits bort. I “Nu kan Robur flytta utomlands” berättade vi om Robur, som i sina fondbestämmelser successivt ökat tillåten andel utländska aktier i sina allemansfonder. Vid årsskiftet var andelen utländska aktier 20 procent och Affärsvärlden bytte kategori för fonderna från Sverige- till blandfonder.

SEB gjorde ungefär motsvarande redan 1997. Allemansfonderna stöptes om och alla kunderna fick välja om de ville ha andelar i en av två Sverigefonder, en blandfond eller i en Utlandsfond.

Och Nordbanken meddelade nyligen att man till hösten kommer att följa efter Robur.

Järngrepp

Tillsammans har storbankerna ett järngrepp om det svenska fondsparandet med 86 procent av förvaltat kapital. Allra störst är Robur med 34 procent följd av SEB med 24 procent. Andelen har inte minskat under senare år, snarare tvärtom eftersom exempelvis SEB har köpt marknadsandelar i form av Trygg och ABB.

Försäkringsbolagen har trots stora försäljningsorganisationer haft svårt att bryta sig in på fondmarknaden och har tillsammans en andel på drygt sex procent. Några av dem, LF Wasa och SPP, har emellertid anammat en form av blandfonder som är mycket populära i USA – livscykelfonder. Det är fonder som vänder sig till en viss åldersgrupp och som framförallt är tänkta för olika former av pensionssparande. Beroende på hur långt denna åldersgrupp har till pension viktas innehaven om från en stor andel aktier till en stor andel räntebärande när pensioneringen närmar sig.