Hushållslånen fortsätter stiga – FI och Konsumentverket vill utreda skuldregister

På årsbasis steg den totala utlåningen till hushållen med 6,5% i september. Tillväxttakten har successivt ökat det senaste året.

Bostadslånen, som utgör 82% av utlåningen till hushållen, har också successivt ökat sedan september förra året. Bostadslån steg 6,7% på årsbasis i september.

Bostadslånen från så kallade bostadskreditinstitut har en betydligt högre tillväxttakt än de från MFI. Här låg tillväxttakten för bostadslån på 41,7% i september. Bostadskreditinstitut stod i september för 1,0% av hushållens bostadslån.

Bolåneräntorna på nya avtal ligger vidare på historiskt låga nivåer. Den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån var 1,33% och den genomsnittliga rörliga räntan på nya avtal för bostadslån var 1,42%. Räntan på nya avtal för bostadslån med bindningstider mellan 1 och 5 år var i genomsnitt 1,26% .

”Oroande utveckling på lånemarknaden”

Konsumtionslånen, som utgjorde 6% av hushållens lån, hade en tillväxttakt på 6,15 i september.

Samtidigt går Finansinspektionen, FI, och Konsumentverket ut och efterlyser fler verktyg för att motverka att konsumenter får betalningsproblem på grund av konsumtionslån.

De skriver i ett pressmeddelande att allt fler har problem med att betala tillbaka sina lån, och då särskilt unga och personer med låg inkomst.

Kreditprövningarna behöver bli bättre, skriver de och pekar på att ordentliga kreditprövningar minskar risken för en konsument att få betalningsproblem. Ett system som synliggör låntagares alla skulder skulle kunna bidra till det, menar de.

”Ett nationellt skuldregister skulle leda till bättre kreditprövningar, många konsumenter får lån trots att de med kostnaden för lånet inte har tillräckligt mycket pengar kvar för att betala boende och levnadsomkostnader”, säger FI:s biträdande generaldirektör Susanna Grufman.

Myndigheterna vill se att regeringen snabbt tillsätter en utredning om att införa ett system som synliggör låntagares alla skulder.

”Vi ser en oroväckande ökning av konsumenter som får problem på grund av skuldsättning. Ökad e-handel där det är enkelt att skjuta på betalningen och att det är lätt att få låna idag, i kombination med bristfälliga kreditprövningar, ser vi som väsentliga förklaringar till problematiken. Särskilt unga och personer med låg inkomst riskerar att drabbas hårt. Ett nationellt skuldregister skulle minska risken att den som inte har råd ändå beviljas en kredit”, säger Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell.