COMBITECH TRAFFIC SYSTEMS: Marknaden som dröjde

Beslutet om Dennispaketet i Stockholm 1991 blev startskottet för en av flyg- och försvarsföretaget Saabs största civila tekniksatsningar under senare tid: ett system för automatisk vägtullsbetalning. En genomgång av det aktuella bolagets, Combitech Traffic Systems, årsredovisningar som lämnats in till patent- och registreringsverket visar att moderbolaget Saab fått gå in med stora ekonomiska stöd för att rädda sitt utvecklingsbolag. Företaget har samlat på sig förluster efter finansnetto på 489 miljoner kronor under åren 1996-1999.

Bolaget menar att de tunga investeringarna nu är tagna och att framtiden därför är relativt ljus. Och eventuella framtida förluster är i vart fall inte längre Saabs problem. Combitech såldes i januari i år till det österrikiska familjeföretaget Kapsch, som har ställt kravet att det svenska bolaget senast nästa år ska gå med vinst.

Inget för marknaden

Vad var det då som gick snett? I korthet kan förloppet sammanfattas på följande sätt: trafiksystemen fungerar, men marknaden har ännu inte visat sig mogen för dem.

Combitechs vägtullssystem syftar till att bilar ska ha särskilda sändare ombord som kan avläsas av apparatur som är uppsatt på portaler över tullvägarna. Den som vill kan köpa ett klippkort i förväg, alternativt kan man få en räkning hem i efterhand. Finessen är att bilarna slipper stanna.

Men Dennispaketets vägtullsprojekt är inte de enda som har stoppats. Flera liknande projekt som planerats i Europa utvecklades i en annan riktning än vad Saab hade föreställt sig. Omvandlingen av traditionella motorvägstullar, där bilarna stannar och betalar med mynt, har gått långsammare än väntat och betalningssystem som syftar till att utestänga bilister, så kallade trängselavgifter, har trots ökad trängsel på kontinentens vägar inte alls blivit verklighet.

Särskilt offentligt drivna projekt tycks vara drabbade av ideliga politiska förseningar. Ett exempel är planerna på att införa en kilometerskatt för lastbilar i Tyskland.

Politikernas ansvar

“Politikerna har inte tagit sitt ansvar. Det har inte gått att införa avgifter och det svåra är förstås pedagogiken. Hur ska man motivera inför sina väljare att man vill ha betalt för redan existerande (betalda) vä-gar”, säger marknadschefen vid Combitech, Jan Svedevall.

Marknaden tycks i stället finnas utanför Europa. I Combitechs senaste årsredovisning uppges att bara 39 procent av försäljningen på 289 miljoner kronor skedde i Europa.

I Melbourne i Australien har Combitech till exempel lyckats. En motorväg i stadskärnan ägd av börsnoterade Transurban, som invigdes i januari i år, är undantaget som bekräftar regeln. Korthållssändningstekniken säga vara installerad utan tekniska problem och kan nu hantera cirka 600.000 bilar och samtidigt debiteringen av bilarnas förare:

“Vi älskar privata finansiärer. De håller sig till vad de sagt”, säger Jan Svedevall. Bolaget förhandlar för närvarande om projekt i Chile, Malaysia och Filippinerna. Här hemma har bolaget fått mindre be-ställningar på de elektroniska betalsystemen över Öresundsbron. I Förenta Staterna, som är inte bara är bilens förlovade land utan också ett av världens mest vägtullstäta, har Combitech valt att inte etablera sig.

Gemensam standard

Om Jan Svedevall får beskriva framtiden så gör han det i följande ordalag:”Vi ser oss lite som mobiltelebranschen. Det är viktigt att skaffa en gemensam standard så att bilar kan använda sina transpondrar i olika städer och i olika länder.”

Ett standardgodkännande väntas under våren, men tanken att Europas motorvägar skulle få gemensamma vägtullssystem ligger nog ändå långt fram i tiden. Samtidigt utvecklas hela tiden alternativa tekniker, till exempel möjligheten att ta betalt via positionering med mobiltelefoner och satellitnavigeringssystem.

Dessutom så används nu en helt annan och mycket enklare finansieringsteknik vid många nybyggen i Europa. Det handlar om så kallad PPP, publikt privat partnerskap, där privata finansiärer, till exempel byggbolag som Skanska eller NCC, bygger och driver nya motorvägar för att därefter ta betalt av de offentliga väghållarna. Det sker ibland genom så kallade skuggtullar som i sin enklaste utformning räknar bilarna som passerar förbi och skickar notan, säg 10 kronor för varje bil, till det nationella vägverket. En sådan utveckling gynnar inte Combitech, som ju säljer mer komplicerade och dyra system.