Dags för en ny karriär?

Du är sedan några veckor tillbaka på jobbet efter semestern, har utbytt sommarminnen med kollegerna, dragit upp planer inför hösten och betat av de obligatoriska uppstartskonferenserna. Och nu då? Är det på den här stolen, med de här kollegerna, i det här företaget du ska tillbringa två-tre år till av ditt liv?

Känner du igen tankegångarna? Då kan det vara tecken på att du bara hade en ovanligt bra sommar, men också på att ditt yrkesliv är på väg i fel riktning och att du egentligen innerst inne vet att du har fastnat i din karriär. Om så är fallet är du inte ensam. Under sommarens ledighet är tillfällena många att fundera över arbetslivet på annat sätt än man hinner till vardags, och när allt sedan “tar fart” under hösten är det många som inser att de faktiskt fastnat i karriären. Frågan är bara: hur gör du nu?

Det första steget är en rejäl nuläges­analys. Både av vem du är, vad du kan och vart du vill. Men också av vilken typ av karriär du vill göra. Svaret är inte alltid givet.
– Många har en alldeles för snäv syn på begreppet karriär och ser bara den vanliga chefstrappan i storföretagen framför sig, säger Lena Mangell, karriärcoach och psykolog med inriktning på organisationspsykologi som driver egna företaget Life & Career sedan sex år.

– En del tackar ja till chefsjobb trots att de egentligen inte vill bli det, för att de är smickrade eller för att högre lön hägrar.

Själv arbetar hon enligt en karriärmodell utformad av företaget Decision Dynamics, som ger fyra karriärvägar:

? Linjär karriär. Den klassiska chefskarriären där man i en hierarki klättrar uppåt i olika ledande befattningar eller i en konsultroll får allt tyngre uppdrag.

? Expertkarriär. Nyckelordet här är fördjupning. Är ofta aktuell i yrken med tydlig specialistkompetens och kan handla om att man fördjupar sig under en hel livstid. Typiska yrken: läkare, forskare, advokat och specialister inom olika områden.

? Spiralkarriär. Går ut på att man vidgar sin kompetens genom breddning. Undersöker angränsande områden, till exempel genom att använda sin kunskap i nya branscher och jobba kreativt med nya idéer. Vill gärna ha nya utmaningar i 5-10-årsintervaller. Typiska yrken; affärsutvecklare, utvecklingschef, projektledare.

? Episodisk karriär. För den som varken föredrar bredd eller djup, utan söker något helt nytt. “Episoderna” brukar vara 2-4 år långa innan man tröttnar och vill lära. Det. Handlar om 2-4-årscykler. Typiskt för entreprenörer, “intraprenörer”, det vill säga anställda i storföretag som trivs bäst när de själva får ta initiativ och genomföra dem.

– En vanlig fråga som man ställer sig i det här skedet är: “jag vill något annat men vet inte vad?”. Den måste man hitta svaret på innan man kan gå vidare, annars är det stor sannolikhet att man inte gör det alls. Känns det alltför svårt är det i det här skedet man ska se sig om efter ett bollplank, coach eller mentor, säger Lena Mangell.

Givet att du vet var du vill, var hittar du drömjobbet? Troligtvis inte där du letar, det vill säga oftast i platsannonser i tidningar och på nätet. Många företag anser att det är för tidskrävande att hantera de många svar som inkommer. Gör i stället en lista på de företag som intresserar dig, ring och anmäl ditt intresse, förbered dem på att du skickar in en spontan intresseanmälan. En bra idé är även att gå in på företagens hemsidor, allt fler har lagt till ikonen “lediga platser” eller “jobba hos oss” i sina presentationsmenyer.

– Spontana ansökningar fungerar oftare än man tror. För arbetsgivaren är det egentligen det idealiska utgångsläget eftersom det är tydligt att du valt ut just dem, säger Lena Mangell.

Som en annan följd av ambitionen att spara tid använder företagen i allt högre grad professionella searchkonsulter och chefsrekryterare. Tveklöst är det också det coolaste och mest smickrande sättet att få nytt jobb, att faktiskt ha blivit uppringd för ett jobb som någon anser dig lämpad för. Så hur gör man för att headhuntern ska ringa?

– Även om man helst vill ha ett nytt jobb externt ska man vara noga med att marknadsföra sig internt, säger Ulf Assargård, partner inom chefsrekryteraren Amrop International.

– Bland det första vi gör när vi får ett uppdrag är att vi söker upp målföretag där vi tror att tänkbara kandidater finns, sedan försöker vi kartlägga de personer som visar framfötterna där. I det läget är det inte bara viktigt att du gjort bra ifrån dig utan också att du sett till att få äran för det, så att alla vet att det är just du som ligger bakom innovationen, resultatförbättringen, effektiviseringen etc.

Lika viktigt är det som närmast är en gyllene regel för den som vill bli headhuntad, att synas externt.

– A och O är att man har ett kontaktnät utanför det egna företaget och att man vårdar det. Grannar, gamla studiekamrater, före detta kollegor – ingen ska underskattas i det här sammanhanget. Vi talar med ett stort antal källor för att försöka lokalisera vilka namn det talas om i vilka branscher. Ett sätt att hamna på deras och våra näthinnor är att se till att medverka i branschsammanhang, vara aktiv på seminarier och kurser, synas i pressen, säger Ulf Assargård.

Extra viktiga är nätverk och kontakter i kunskapsintensiva och relativt smala branscher som finans, media och reklam.

– Kompisrekryteringen är väldigt utbredd i branschen, säger Hans Lager, vd på chefsrekryteraren Lager & Partners, specialiserad på finansbranschen.

– Det behöver inte innebära ett problem, inte så länge det går bra. Men när en kompisrekrytering inte fungerar, då blir det problem. Att man vill gardera sig mot det, och att man vill spara tid, är de vanligaste skälen till att kunder ändå vänder sig till oss.

Även i finansbranschen är synligheten viktig, åtminstone i vissa delar av den. Men riktigt så enkelt som att stå på nattklubben Kharma en torsdagskväll, dela ut visitkort och säga att man börjar tröttna på chefen är det dock inte.

– Jag tror inte på att organisera någon slags reklamkampanj för sig själv eller använda personliga pr-konsulter eller något sådant. Det man kan göra om man hör till den “publika” delen av branschen, till exempel inom analytikerkåren, är att se till att hamna högt på de rankinglistor som görs. Ju högre du rankas, desto fler blir samtalen – det är ett säkert kort. När det gäller de som arbetar mer diskret, till exempel på corporate finance-sidan, är det inte lika enkelt. Där är det vanligt att de vänder sig till oss och helt enkelt ber att få komma upp och bara prata. Det är också ett “tryggt” sätt eftersom de inte tar någon risk att det kommer fram till deras nuvarande arbetsgivare, säger Hans Lager.

Motsvarande karriäröppning finns bara sedan några år inom reklam- och marknadsvärlden, tidigare en ganska sluten värld, där också kompisrekryteringar härskade.

– De som vill vidare i byråvärlden vet oftast vart de vill eller vilka de vill arbeta med och tar ofta själva initiativet till en dialog med dem. Man etablerar en första kontakt, vårdar den och över tid kan det leda till att man får det jobb man vill, säger Erik Haglöf, vd för rekryteringsföretaget Bohmans nätverk.

– Att synas på Guldägget eller i Resumé kan säkert vara positivt men det räcker inte. Talar man om tunga strategiska chefsposter är det nästan det motsatta som gäller. De som verkligen är värda sin vikt i guld, som sitter på de viktigaste kundkontakter, de är mer genuint roade av att driva business. Där finns det tyvärr inga genvägar, att leverera och göra ett genuint bra jobb är enda vägen till det verkliga guldläget det dag man vill gå vidare.
SÅ HÄR KOMMER DU VIDARE

? Börja tänka i tid! Tänk över din arbetssituation medan du trivs. Blir läget akut kan det leda till minskat engagemang och sämre resultat vilket i sin tur gör att du får sämre referenser. Låt det inte heller gå så långt så att du säger upp dig i panik innan du har något nytt. Självförtroendemässigt är det alltid lättare att söka jobb medan man redan har ett.

? Analysera mera. Vad är det du inte trivs med? Kollegerna, chefen eller arbetsuppgifterna? Vad kan du? Styrkor? Svagheter? Vad tycker du är roligt? Vilken karriärtyp är du? Vart vill du nu och varför?

? Ta hjälp av ett bollplank. Nej, inte bästa kompisen eller den du lever med, de betraktar dig tyvärr inte med den objektivitet som krävs. Leta istället efter en neutral samtalspartner, en professionell coach eller en mentor.

? Aktivera dina nätverk. Ät luncher. Skriv mejl till gamla kontakter och kolla läget. Visa dig på branschträffar. Allt enligt devisen “ingen kontakt är för obetydlig för att vårdas”.

? Leta aktivt efter drömjobbet. De flesta jobb är inte utannonserade. Gå in på företagens hemsidor och sök spontant, det lönar sig. Om det inte finns något ledigt just nu, be att få komma på ett mer informellt informationsmöte för att lära dig mer om bolaget. Engagemang och intresse imponerar alltid!

? Om inte headhuntern ringer, ring själv. Nej, det är inte pinsamt att höra av sig själv. Och ja, du kan lita på att det inte kommer fram till din nuvarande arbetsgivare. Alla professionella chefsrekryterare vet att diskretion är nyckeln till överlevnad.