”De köper tillbaka sin historia”

Kinesisk keramik har varit populärt i Sverige och Europa i flera hundra år. I och med de senaste årtiondenas ekonomiska tillväxtboom i Kina har kineserna också börjat köpa tillbaka de porslinshantverk som en gång lämnade kontinenten. Det märks på efterfrågan här hemma. Auktionsfirman Bukowskis asiatiska avdelning hade år 2014 en omsättning på drygt 59 miljoner kronor jämfört med 40 miljoner året före. Det var en rekordsiffra och ett bevis på att Sverige är en marknad som utländska uppköpare av kinesiskt porslin håller ögonen på.

Framför allt är det porslinsobjekt som producerades för det kejserliga hovet som har haft en mångdubblad värdeökning de senaste årtiondena, enligt Cecilia Nordström, specialist på asiatisk konst på Bukowskis. En dyrgrip som har sålts under de senaste åren är en serveringsskål som tillverkades på 1700-talet under kejsaren Qianlong. Den klubbades för 1,3 miljoner kronor.

Andra toppnoteringar har gjorts av en staty från Mingdynastin (1368–1644) föreställandes den buddhistiska portal­figuren Guanyin och två porslinsfat producerade efter kejsardömets fall någon gång mellan 1912 och 1949. Objekten gick loss för 1,7 respektive 2,3 miljoner kronor. Enligt Cecilia Nordström är det den kultiverade hantverksskickligheten i kombination med tidlösheten som är tjusningen med de kinesiska keramikföremålen.

– I Kina har de tillverkat porslin i flera tusen år och lyckades tidigt uppnå en för­fining i utförandet på ett helt annat sätt än i Europa, säger hon.

Det finns historiska anledningar till att svenska samlare har en sådan ansenlig mängd kinesiskt porslin. Under 1700-talet flödade porslinshantverken in till Europa till följd av de olika ostindiska kompaniernas handelsförbindelser med landet i öst. Samma sak skedde i början på 1900-talet när kejsardömet avskaffades och ersattes av republiken Kina som sträckte sig mellan 1912 och 1949 (varefter Mao Zedong utropade folkrepubliken). Efter sekelskiftet befann sig många svenskar i landet. Sverige hade vid tidpunkten goda diplomatiska relationer med Kina och svenska ingenjörer bidrog bland annat till att bryta järnmalm samt bygga järnvägar och hamnar. De köpte upp porslinsantikviteter och tog med sig hem, där det hade bildats ett konsortium med konstintresserade näringslivspersoner som i sin tur investerade i objekten. Därigenom uppstod flera privata samlingar med kinesisk keramik, till exempel The Stenbeck Collection, The Erik Nordström Collection och The Gustaf Wallenberg Collection som genom åren har sålts på Bukowskis auktioner.

– Intresset för det Kina var stort. Många svenska såväl som utländska samlare och museer investerade i det svenska konsortiet. Det är unikt att Sverige fick så många fina föremål trots att det är ett litet land, säger Cecilia Nordström.

Björn Gremner driver Antikwest i Göteborg sedan 40 år tillbaka och riktar in sig på kinesiska antikviteter, däribland porslin. Också han har noterat en ökad efterfrågan från Kina.

– De vill köpa tillbaka sin historia, särskilt föremål från första halvan av 1900-talet. En stor del av dessa slogs sönder under kulturrevolutionen. Jag kan förstå att kineserna vill köpa tillbaka föremålen, men tycker att det är synd att svenskarna inte anlägger mer moteld. Konkurrensen är dock stenhård om de finaste föremålen, säger han.

Det antika kinesiska porslinet som finns i Europa i dag kännetecknas inte bara av den karaktäristiska estetiken, utan också av den ofta långtgående historien bakom föremålen. Björn Gremner ger ett exempel. Under 1980-talet sålde han en kinesisk vas för 1,5 miljoner kronor till Peabody Essex Museum i Salem, USA. Den hade ursprungligen ägts av August den starke (1670–1733) som var kurfurste i det dåtida kungariket Sachsen. I början på 1900-talet sålde tyska staten ut antika föremål på auktion och den svenske affärsmannen James Keiller ropade då in vasen. Efter hans död år 1962 blev den liggande i hemmet och under 1980-talet beslöt sig hans släktingar för att låta ett auktionshus sälja föremålet. Försäljningen misslyckades, Björn Gremner tog över processen. Till en början frågade han en chef för en svensk industrikoncern om han ville köpa vasen för bolagets räkning. Han svarade: ”Om jag köper krukor kommer aktieägarna att hänga mig.” På en antikmässa i London kom Björn Gremner så småningom i kontakt med representanter från det amerikanska Peabody-­museet.

– Det är en kul historia som visar hur unika de kinesiska porslinsobjekten kan vara. ❋

text: Tomas Nilsson

Svenskar i Kina

Några av de svenskar som var på plats var Johan Gunnar Andersson (1874–1960), som är känd för flera banbrytande arkeologiska upptäcker i Kina, Orvar Karlbeck (1879–1967), som jobbade som järnvägsingenjör i landet, och Erik Nordström (1884–1971), som var postdirektör i Shanxi. De och många andra köpte upp porslinsantikviteter och tog med sig till Sverige.