Den misslyckade skogspolitiken
Vi avverkar idag mycket mindre skog än vad som motsvaras av denårliga tillväxten. De senaste åren har avverkningarna legat runt70 miljoner kubikmeter, medan tillväxten ligger över 90 miljonerkubikmeter. Tidigare har man sett detta förhållande som enviktig kapitalbildning inför framtiden.Men detta resonemang håller inte. Den svenska skogsindustrinkommer inte att ha användning av all denna växande skog.
Prispress att vänta
På goda grunder kan man anta att vi kommer att få överutbud avskogsråvara i framtiden. Detta kommer förstås också att ledatill stor prispress på sågtimmer och massaved. För skog som ärbelägen långt ifrån befintliga industrier är det frågan om detkommer att finnas någon avsättning alls. Se artikel på sid. 36.
Miljarder åt skogen
En konsekvens av denna utveckling är att de åtgärder somskogsvårdslagen kräver kan ifrågasättas både på företags- ochsamhällsekonomiska grunder. De lönar sig helt enkelt inte. Förhela landet handlar det om investeringar på drygt två miljarderkronor årligen, där den framtida avkastningen kommer att varamycket låg. I Syd- och Mellansverige kostar det idag runt 10.000 kronorper hektar att anlägga ny skog efter en totalavverkning. Även omdetta är avdragsgillt för skogsägaren så är det mycket tveksamtom kalkylen går ihop med dagens virkespriser. Tar man sedanhänsyn till andra skogsvårdsinsatser, som röjning av ungskog(som kostar i genomsnitt ca. 3.000 kronor per hektar), så serdet ännu sämre ut.Beroende på skogsägarnas skattesituation skulle det därmedkrävas ett realt rånetto, virkespris minus avverkningskostnad,på 375.000-750.000 kronor per hektar för att få kalkylen att gåihop. Detta ger ingen skog idag. Ofta måste man också bådeplantera och röja skogen flera gånger för att skogen skall fåden eftersträvade utvecklingen, med än sämre avkastning som följd.
Etiskt?
I norra Sverige är visserligen skogsbrukskostnaderna lägre, menmed den längre omloppstiden och den lägre tillväxten så blirkalkylen ändå klart sämre.Att lönsamheten för anläggande av ny skog är låg med dagensvirkespriser är ingen ny insikt. Man har istället rationaliserattänkandet och sett detta som en del av avverkningskostnaderna.Skogsråvaran har också setts som en knapp resurs, så det harockså funnits implicita antaganden om en real prisökning.Det har också ansetts etiskt riktigt att säkerställa återväxtenav den skog som man har huggit ner. Men med insikten om att detknappast kommer att finnas avsättning för den växande svenskaskogen till rimliga priser borde det etiska resonemanget varadet omvända. Är det rimligt att skogsägare tvingas anlägga skog, när manpå goda grunder kan anta att avkastningen kommer att vara mycketlåg och i vissa fall noll? Där inte miljöeffekterna blir förstora borde skogen helt enkelt lämnas för fri utveckling.Olönsamma investeringar är ju också ett stort samhällsekonomisktslöseri.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.