Dyrare än det verkar

Uppgörelsen om Barsebäck får högre statsfinansiella kostnader änvad som sägs öppet. De samhällsekonomiska kostnaderna blir ännuhögre.
8 december 1999 08:00

Barsebäck 1, en av världens säkraste reaktorer, stängdes den 30november. Fyra dagar tidigare återstartades Tjernobyl 3 iUkraina, en av världens farligaste reaktorer. Den hade varitavställd under fem månader på grund av reparation. Efter sexdagars drift fick den åter stängas på grund av en vattenläcka.Europa har alltså inte precis blivit säkrare för att Barsebäck 1stängs. Förra veckans uppgörelse om reaktorn är heller inte så billigsom det har framställts. För att reda ut begreppen gäller det att vetavilka glasögon man har på sig. Det skiljer mycket beroende på om det ärföretagsekonomiska, statsfinansiella eller samhällsekonomiskaeffekter som ska studeras. Företagsekonomiskt är uppgörelsen neutral förSydkraft, som får en rimlig ersättning i form av kraft för att Barsebäck1 ställs av innan den tjänat ut. Barsebäck 2 och Vattenfalls fyrareaktorer i Ringhals slås ihop till ett nytt bolag där Sydkraftfår 26 procent.

Sydkraft ska dessutom betala 113 miljoner kronorper år till Vattenfall därför att produktionskostnaderna ärhögre i Barsebäck jämfört med Ringhals. Börsen reagerade intealls på uppgörelsen, vilket är naturligt. Sedan länge haraktiemarknaden utgått från att Sydkraft kompenseras på ettskäligt sätt. För Vattenfall är uppgörelsen också ganska neutral.Vattenfall får, utöver ersättningen från Sydkraft, även 2,6 miljarderkronor från staten plus 74 procent i Barsebäck 2. Totalt blirvärdet 5,7 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 85 öre perkWh, som alltså kan sägas vara dagens pris på kärnkraften.

Ned tio procent

Den senaste noteringen låg högre. För några år sedan köptedåvarande finska IVO andelar av Stockholm Energi i Forsmark ochbetalade 93 öre. Marknadsvärdet på kärnkraften har alltså gåttned med ungefär 10 procent på grund av ett fallande elpris.Enligt statens förhandlare Kaj Janérus har staten sparat 500-600miljoner kronor på att dröja med uppgörelsen. Det kan stämma.Men hade man dröjt ännu längre kanske priset fallit ytterligare.Janérus har däremot fel när han beräknar statens totalakostnader för att stänga Barsebäck 1 till totalt 5,9 miljarderkronor. Det blir mer.Han räknar in, utöver nämnda 2,6 miljarder kronor tillVattenfall, det som staten ska betala i form av merkostnad förså kallad singeldrift, alltså att Barsebäck 2 får köra ensam,samt avställnings- och servicedrift av Barsebäck 1. Dessakostnader under återstående livslängd (till 2017) och med räntan4,4 procent ger ett nuvärde på 3,3 miljarder kronor.Men Janérus glömmer en viktig statsfinansiell effekt, nämligenden uteblivna skatteintäkt som uppstår när Barsebäck 1 stängs.Kärnkraften är en icke obetydlig skattekälla. Nuvarande skatt påkärnkraft är 2,7 öre per kWh (efter en höjning i år med 0,5öre). Det ger för Barsebäck 1 en utebliven intäkt på cirka 1,3miljarder kronor, räknat som nuvärde med ovan nämnda livslängdoch ränta. Totala kostnad för staten blir alltså drygt 7miljarder kronor.

Utsläppen ökar

Det är dock de samhällsekonomiska effekterna man ska titta på,främst klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp. Och det kanbli betydande kostnader. Barsebäck 1 kommer att ersättas medimport av dansk eller tysk kolkraft. Utsläppen ökar med cirka 4miljoner ton koldioxid, vilket kan jämföras med Sveriges totalautsläpp i fjol, 57 miljoner ton. Det är i strid med det såkallade Kyoto-protokollet, där industriländerna enats om att fåner sina koldioxidutsläpp. Ett sätt är att införa enkoldioxidskatt. Om detta finns dock ingen enighet.En enhetlig global skatt på 20 öre per kilo koldioxid beräknasfå ned utsläppen till önskvärd nivå. Sverige är ett av få ländersom redan har en koldioxidskatt. Den är för närvarande på 40 öreoch drabbar trafik och värmeproduktion.

10-40 miljarder kr

Konjunkturinstitutet har dock bedömt att Sverige skulle behövaen koldioxidskatt på 90 öre för att klara sina klimatmål enligtKyotoavtalet. Om dessa skatter återspeglar priset för klimatpåverkan blirden samhällsekonomiska kostnaden 10-40 miljarder kronor av attbränna kol i stället för att använda Barsebäck 1 livslängden ut.

BILDTEXT: Stoppet som kostar. De samhällsekonomiska effekterna på miljönkan uppskattas till 10-40 miljarder kronor.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.