Elbyte lönar sig

För att få ned elnotan gäller det att vara aktiv. Det lönar sig att byta elleverantör. Bara de som tar kontakt med sin elleverantör kan få del av dagens låga elpris.
24 november 1999 08:32

Från den 1 november i år är det gratis att byta elleverantör. Uppsägningstiden är en månad. Man kan byta den första i varje månad, dock inte 1 januari 2000 och 1 mars 2000, för att undvika datorrelaterade problem vid millennieskiftet. Nästa möjlighet är alltså 1 februari.

Tidigare krävdes en speciell mätare, som kostade 2.500 kronor, och uppsägningstiden var sex månader. Därför var det få som tog chansen.

Nu är det fler som bytt. Men det rör sig inte om särskilt många: ca 60.000 av landets 4,5 miljoner hushåll, alltså en dryg procent, har bytt hittills. Det är färre än väntat. Sannolikt har dock åtskilliga tagit kontakt med sin elleverantör och därigenom, inför hot att byta, förhandlat ner sitt pris.

Bara en av tre

Att så få bryr sig är lätt att förstå, eftersom elnotan består av tre delar. Det är bara en del som går att påverka, elhandelspriset. Nätavgiften och skatten är densamma. Nätbolagen har kvar sitt monopol och skatten (elskatt plus moms) har politikerna successivt höjt. Det utrymme som elmarknadsreformen har skapat för prissänkningar har utnyttjats för att fylla på statskassan. Energiskatten på el har nästan fördubblats, sedan reformen 1996 och ger i år staten 11 miljarder kronor.

För en lägenhetskund är elhandelspriset ungefär 25 procent av elnotan. Besparingen kan bli någon hundralapp på att byta elleverantör. För en villa utan elvärme är det ungefär lika liten andel som går att påverka. Besparingen blir dock större på grund av högre förbrukning. Framför allt är det villaägare med elvärme som ska agera. De kan påverka ungefär en tredjedel av sin kostnad. Här går det att spara ett par tusenlappar, eftersom förbrukningen normalt är hög.

Det gäller att vara aktiv, annars får man behålla sitt gamla pris och det ligger avsevärt över marknadspriset. En hushållskund med elvärme betalar omkring 25 öre per kWh för sin el (exklusive nätkostnad och skatter). Spotpriset på den nordiska elbörsen är i skrivande stund 13 öre. Den aktive hittar leverantörer som erbjuder antingen rörligt pris, spotpris plus ett påslag på 2-3 öre, alltså totalt 15-16 öre eller fast pris i ett-tre år för 16-18 öre. Normalt tillkommer en fast avgift på 100-200 kr per år.

Se upp för svängningar

Den som väljer rörligt pris bör följa elbörsen noga för att kunna byta leverantör eller binda sitt elpris om spotpriset går i höjden. Alternativet är att skaffa en takprisgaranti. Ingen marknad svänger så mycket som den nordiska elmarknaden. Kraftsystemet i Norden är vattenkraftbaserat och nederbörden kan variera mycket. 1996, när elmarknaden avreglerades, blev ett torrår och spotpriset nådde tidvis 35-40 öre. Åren därefter har varit vattenrika och elpriset har successivt fallit. I år ligger snittet på 11-12 öre.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.