”Fed höjer räntan nästa år”

Den amerikanska riksbankschefen Alan Greenspan sade i ett tal i natt att den lägre ekonomiska tillväxten och de försvagade finansiella marknaderna de senaste månaderna har ökat risken för en skarp nedgång i ekonomin.

Avmattningen inleddes i somras genom att den årliga tillväxttakten föll från fem procent till 2,5 procent. De senaste veckorna har allt fler signaler kommit från USA om att tillväxten avtar i olika delar av ekonomin, senast igår redovisade handelsdepartementet siffror som visar att orderingången till industrin föll med 3,3 procent i oktober jämfört med september. Även efterfrågan på hus faller.

Efter att ha höjt styrräntan successivt under ett år fram till maj i år med totalt 1,75 procent signalerade den amerikanske riksbankschefen Alan Greenspan inatt att räntan kan komma att sänkas framöver för att underlätta en mjuklandning i ekonomin, efter tio års oavbruten uppgång. Han sade att avmattningen sedan i somras till en lägre tillväxttakt med förutsättning att bli mer varaktig är ett hälsotecken snarare än en recessionsrisk.

”Men man måste vara uppmärksam på att ekonomin redan har förlorat en de momentum och en avtagande tillväxttakt innebär ökad risk för ökad försiktighet på marknaden och att värdet på de finansiella tillgångarna faller”, sade Greenspan.

”När Alan Greenspan skickar en så pass kraftig signal betyder att han menar allvar, han är bekymrad”, säger Hubert Fromlet, chefekonom på Föreningssparbanken.

”Jag tror inte att det blir några drastiska sänkningar, men under en övergångsperiod innan den nye presidentens utlovade skattesänkningar träder i kraft kan ekonomin behöva stimuleras. Den amerikanska riksbanken håller sitt nästa möte 19 december, men riktigt så snabbt kanske räntan inte sänks, troligare är att den sänks i början av nästa år”, säger Olle Djerf, chefekonom på Nordea.

Orsaken till att den amerikanska börsen reagerade så kraftigt positivt, Nasdaq steg med tio procent, är att marknaderna har varit inställd på en ”hård” landning, och därför blev lättade. De flesta ekonomer däremot har trott på en mjuklandning av ekonomin.

”Den stora kvarstående risken i den amerikanska ekonomin är deras stora bytesbalansunderskott. Det finansieras idag i stor utsträckning genom en försäljning av amerikanska värdepapper till utlandet, men det förutsätter att utlandets tilltro till den amerikanska ekonomin består”, säger Hubert Fromlet.

Samtidigt sitter den svenska riksbanken och grubblar över hur de ska agera. Idag håller de möte och imorgon offentliggör de sitt beslut om räntan. Riksbankschefen Urban Bäckström har den senaste tiden skickat starka signaler om att det kommer en räntehöjning. Det är därför vad de flesta aktörer på marknaden är inställda på.

För många kan det tyckas paradoxalt att räntan höjs nu när alltfler är ense om att vi har passerat toppen och även Sverige går in i ett lugnare skede av tillväxten, från en nivå på 4-4,5 procent ned till runt 3 procent.

”Riksbanken har målat in sig i ett hörn, kronan har successivt försvagats, vilket i sig innebär en inflationsrisk. Därför måste räntan nu höjas. Nivån är väldigt låg, styrräntan ligger på 3,75 procent, jämfört med exempelvis den amerikanska som ligger på 6,5 procent idag”, säger Olle Djerf.

”Dessutom är tillväxten ändå så hög att vi närmar oss kapacitetstaket trots en lätt avmattning. Det skulle krävas en betydligt starkare nedgång för att vi inte skall slå i taket och få krav på ökade löner. Samtidigt är det en signal till den pågående avtalsrörelsen om lägre tillväxt framöver.”