Globalfond ger lägre risk

Stockholmsbörsen har de senaste två månaderna fallit mer än börserna i både Japan, USA och flertalet börser i Europa.

Det är ännu ett bevis på att det ger högre risk att placera allt i Sverige än att sprida placeringarna i Europa eller globalt. Även om man räknar med den valutarisk som tillkommer när man placerar utomlands så är det bättre att sprida investeringarna internationellt än att ha allting placerat på Stockholmsbörsen.

Osäkerhet

När det gäller investeringar brukar man med risk mena osäkerhet om vilket värde investeringen kommer att ha i framtiden. Ju mer värdet på investeringen svänger, desto mer riskabel är den. Den totala risken i en investering, summan av företagsrisk, marknadsrisk och valutarisk, mäts normalt som volatilitet.

Tabellen på nästa sida (se nummer 41/1998 av den tryckta tidningen) visar en jämförelse av volatiliteten i samtliga fonder i Fondindikatorn. Risken varierar mellan 0 för korta räntefonder upp till 99 för den mest riskabla Rysslandsfonden.

Sverigefonderna har i genomsnitt en volatilitet på 19. De populära 1/3-blandfonderna, som placerar en tredjedel utomlands, en tredjedel i svenska aktier och en tredjedel i räntebärande värdepapper, har i snitt en volatilitet på 12. Genom att sprida placeringarna får man alltså en betydligt jämnare värdeutveckling.

Framtida utfall

Vad har då dessa risktal för praktisk betydelse? Ja, först och främst får man ett tydligt nyckeltal som lätt kan jämföras mellan olika fonder.

Dessutom kan man, om man antar att den framtida avkastningen är normalfördelad, enkelt göra beräkningar av sannolikheten för olika framtida utfall. Om den förväntade framtida avkastningen är 8 procent per år, så kommer 1/3-fonden med 67 procent sannolikhet att ge en avkastning mellan 8–12= –4 och 8+12= +20 procent det kommande året. Sverigefonden, som alltså ger högre risk, får med 67 procent sannolikhet en avkastning mellan 8–19= –11 och 8+19= +27 procent.

Rysslandsfonder

Högst risk ger som sagt Rysslandsfonderna, en investering där ger mer än fyra gånger högre volatilitet än att placera i en Sverigefond och nästan åtta gånger högre risk än att placera i en 1/3-fond.

Latinamerikafonder och Östeuropafonder är ungefär hälften så riskabla som Rysslandsfonder. Men variationen är stor, bland de femton Latinamerikafonder som finns med i Fondindikatorn varierar volatiliteten mellan 30 och 52.

Europa låg risk

Även Asienfonder och så kallade emerging markets-fonder (som placerar i både Asien, Latinamerika och Östeuropa) ger ett något högre risktagande än att placera i en Sverigefond. Men skillnaden är inte så stor mellan 27 i snittvolatilitet för Asienfonderna och 19 för Sverigefonderna.

Börserna i USA har rört sig kraftigt det senaste halvåret, och tillsammans med de kraftiga svängningarna i dollarkursen innebär det att USA-fonderna räknat i svenska kronor har svängt mer än Sverigefonderna.

Däremot har Europafonder och globalfonder, tack vare att de placerar på så många olika börser, haft en jämnare utveckling än Sverigefonderna. Och både 1/3-blandfonder och blandfonder som placerar enbart i svenska aktier och obligationer har bara givit ungefär hälften så hög risk som Sverigefonderna. Samtliga dessa fondtyper har även fallit mindre i värde. Det visar värdet av att sprida sina placeringar.

Räntefonder stabila

Räntefonder ger lägst risk. De räntefonder som placerar utomlands kan visserligen i undantagsfall ge hög risk, men de som placerar i Sverige ger en betydligt mer stabil värdeutveckling än aktiefonder. Skillnaden mellan en obligationsfond och en Sverigefond är faktiskt större än mellan en Sverigefond och en Rysslandsfond.

Lägst risk ger placeringar i korta räntefonder. De är bara en aning mer riskabla än att placera pengarna på ett vanligt bankkonto. Det beror på att korta räntefonder köper räntepapper med en löptid på mindre än ett år. Även om räntorna stiger en procentenhet så kommer en kort räntefond därför att falla i värde med mindre än en procent, och redan inom mindre än ett år så är förlusten återhämtad.

Högre median

Variationerna inom de olika fondgrupperna är som synes i tabellen stora. Förvaltarna har olika »stil« när de väljer aktier, vissa väljer främst solida företag i stabila branscher, medan andra gärna chansar på tillväxtföretag i framtidsbranscher. Det visar att det är viktigt att jämföra förvaltarnas risktagande och välja en fond som stämmer med de egna preferenserna.

Ett matematiskt skäl att välja fonder med låg volatilitet är att ju högre volatiliteten är, ju lägre blir medianen för den förväntade avkastningen jämfört med medelvärdet. Om man antar att alla investeringar i genomsnitt ger samma avkastning så kommer medianvärdet för de med låg volatilitet alltid att vara högre.

Förklaringen är att fonder med hög risk visserligen ger chans till dramatisk värdestegring vilket kan vara över 100 procent, men antagandet om att alla investeringar i snitt ger samma avkastning, gör att fler fonder måste hamna under snittet eftersom nedgången aldrig kan bli mer än 100 procent.

En vanlig diskussion när det gäller risk är frågan om aktier i småbolag ger högre eller lägre risk än börsbjässar som Ericsson och Astra. Enskilda småbolag ger rimligen högre risk eftersom de normalt är mer beroende av en enskild produkt eller en enskild marknad. Men som grupp är det tänkbart att småbolagen ger lägre risk, eftersom deras värdeutveckling påverkas mer av enskilda företagsspecifika faktorer, som till stor del tar ut varandra.