Inflationen inte död
Att både riksbanken och andra bedömare underskattar inflationenhar varit regel snarare än undantag under de senaste åren. Dethar talats om att inflationen är död och att hotet nu snarare ärfallande priser. Vissa har till och med varnat för att fallandepriser skulle kunna leda in i en depression av liknande slag somunder 1930-talet.Men nu känns dessa domedagsscenarier ytterst avlägsna. I Sverigehar priserna visserligen fallit med en halv procent under detsenaste året, men ingenting tyder på att detta är något somhotar att skapa en negativ spiral där fallande priser gerfallande efterfrågan, stigande arbetslöshet, ännu svagareefterfrågan och så vidare.Snarare tvärtom. Den oväntat låga inflationen har inneburit attlöneavtalen, som slöts med betydligt högreinflationsförväntningar, ger reallöner som nu ökar snabbare änpå länge, vilket bör ge extra skjuts åt den privatakonsumtionen.
Bottenläge
Nu är det allt mer som talar för att inflationen har nåttbotten. Under de senaste åren har ett antal engångsfaktorerbidragit till att sänka inflationen. Bara räntefallet har dragitner inflationen med ungefär 0,7 procentenheter under det senasteåret. Lägre priser på tobak, lägre oljepriser och lägrefastighetsskatt är andra faktorer som har dragit nerinflationen.Men nu har räntorna vänt uppåt. Sedan i slutet av januari hartioårsräntan stigit med ungefär en halv procentenhet. Oljeprisetverkar också ha stabiliserat sig, på en nivå runt tio dollar perfat. Förändrade indirekta skatter och subventioner kommer, tillskillnad från det senaste året, att dra upp inflationen någotunder 1999. Allt talar alltså för att inflationen nu vänderuppåt.
Ännu högre?
Finns det då i stället anledning att befara att inflationen nu istället blir mycket högre än väntat?Om man ska tro prognoserna gör det inte det. Tillväxten i bådeSverige och resten av EU väntas bli ganska dämpad. Enligtinflationsprognoserna blir den svenska inflationen i år lägre änen halv procent och under nästa år mellan en och två procent.Till och med i USA, som har mycket låg arbetslöshet och en långhögkonjunktur bakom sig, väntas inflationen hålla sig på straxöver två procent nästa år.Samtidigt ska man komma ihåg att det vanligaste feletprognosmakarna brukar göra är att de underskattar kraften i enförändring. Det är inte många som vågar ta ut svängarnatillräckligt.Och det finns en del som talar för att det kan bli så den härgången också. I Sverige finns det mycket som talar för att denprivata konsumtionen ökar i snabb takt framöver.Höga reallöneökningar, låga räntor, stigande villapriser, enstarkare förmögenhetsställning hos hushållen än på länge ärexempel på faktorer som skapar grogrund för ökande privatkonsumtion. 1990-talet har också varit ett extremt dåligtdecennium för detaljhandeln. Det har varit svårt att höjapriserna och lönsamheten har fallit. Först under 1997 börjadeden privata konsumtionen återhämta sig och mycket talar som sagtför att den fortsätter att öka även framöver. Kanske tar man dåtillfället i akt att försöka öka lönsamheten genom att ta utlitet högre priser.
Mindre stramt
I EMU-länderna måste det vara oerhört svårt att förutseeffekterna av de senaste årens räntesänkningar. I gamlahöginflationsländer som Italien och Spanien låg både korta ochlånga räntor på runt tio procent för bara tre år sedan. Nuligger långa räntor på fyra och korta på tre procent. Hittillshar den allt lättare penningpolitiken dämpats av strävan attpressa ner budgetunderskotten, men nu blir även finanspolitikenmindre stram. Återhämtningen i den europeiska konjunkturen kanbli starkare än väntat.
Asiens återhämtning
Samtidigt tror allt fler att de krisdrabbade länderna i Asien nubörjar återhämta sig. Om även USA fortsätter att växa i snabbtakt kan vi snart befinna oss i en situation därvärldskonjunkturen är mycket starkare än väntat. Då kan äveninflationen börja visa sig igen.Det som ändå talar emot att inflationen stiger särskilt mycketär att låginflationspolitiken nu har blivit så etablerad. Mendet är inte omöjligt att centralbankerna får ta i lite mer änväntat för att hålla inflationen i schack även under de närmasteåren.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.