IRLAND: Ett mysterium

Under detta första år har en svag euro, låga räntor och dessutom ett starkt brittiskt pund bidragit till att stärka Irlands konkurrenskraft. Den expansiva politiken har förstås också ökat risken för överhettning och kostnadskris. Med en stramare penningpolitik i EMU framöver, en starkare euro och kanske också ett svagare pund kan det bli tuffare. Då kan Irland få några svåra år.

Pat Byrne, ekonom på IDA, Irlands motsvarighet till Invest in Sweden Agency, menar dock att EMU-medlemskapet har bidragit till att göra Irland mindre beroende av Storbritannien. Handeln med övriga EU-länder växer nu snabbare än den med Storbritannien.

Eldar på

Visst har EMU-medlemskapet gjort situationen mer komplicerad på kort sikt. Att räntorna sänktes kraftigt, när risken för överhettning redan var uppenbar, var förstås allt annat än idealiskt.

De irländska löneökningarna ligger också betydligt högre än på andra håll. Löneavtalen för 2000-2003 ser ut att hamna på 5 procents årliga löneökningar. OECD:s senaste prognos är att lönerna i näringslivet totalt ökar med ungefär sju procent per år under de närmaste åren – och där betonas att risken finns att de blir ännu högre. Produktiviteten ökar visserligen snabbare än i resten av EMU, men skillnaden är inte så stor att det helt kompenserar för dessa löneökningar. Det talar för att Irland kommer att tappa marknadsandelar på exportmarknaderna framöver.

Men även om löneökningarna nu ser ut att bli väl höga, tror de ekonomer som Affärsvärlden har talat med ändå att EMU-medlemskapet har ökat medvetenheten om att lönerna inte kan öka hur mycket som helst.

John Fitzgerald, ekonom på det irländska forskningsinstitutet Economic and Social Research Institute, tycker att facket, åtminstone på ledningsnivå, har en mycket sofistikerad förståelse för vad EMU-medlemskapet innebär. Han tror att det bidrar till att hålla löneökningarna nere.

Slipper riskpremie

Även om Irland just nu har för låga räntor är det på längre sikt en stor fördel att slippa den riskpremie i form av högre räntor som små länder med en egen valuta oftast får dras med. Det skulle inte spela någon roll om landet skötte sig exemplariskt. Irland skulle ändå vara så litet och perifert att räntorna skulle bli högre än i EMU.

Detsamma bör gälla för Sverige. Som exempel pekar han på erfarenheterna från början av 1990-talet. Då låg det mesta av den irländska utlandsskulden hos fyra tyska storbanker. De hade en analytiker var som följde den irländska ekonomin. Men när det brittiska pundet lämnade ERM 1992, var två av dem på semester. Det är ett bra exempel på att Irland aldrig kommer att bli något annat än “interesting curiosity in the periphery of Europe”. Det är ett viktigt skäl till att han är övertygad om att Irland på lång sikt har det bättre i EMU än utanför.

När det gäller finanspolitiken är meningarna delade. John Fitzgerald menar att den senaste budgeten var en katastrof. Inom det irländska finansdepartementet menar man dock att den främsta uppgiften just nu är att fortsätta bidra till ett ökat utbud av arbetskraft. Det kan man göra genom att sänka skatterna, vilket i sin tur gör det lättare att uppnå måttliga löneökningar.

Sammanfattningsvis kan man säga att i jämförelse med Irland framstår Sverige som ett idealiskt EMU-land.