Kapitalflöden: Spekulera i flöden
Världens kapitalförvaltare leker följa John. När de förstatycker att det börjar osa bränt om en marknad och drar sig urblir snart hela investerarkollektivet varse och en eldstorm drarfram, som lämnar utbrända börser bakom sig. I rask takt sedanturbulensen på världens kapitalmarknader bröt ut har kapitaletlämnat Asien, Ryssland och andra Emerging Markets liksom merperifera ekonomier i Västvärlden. Även Sverige är hårt drabbat.Det fungerar som en spiral. När säljtrycket tar fart drar detmed sig valutorna och kapitalförvaltarnas agerande gör att defår rätt i en form av självuppfyllande profetia. Det handlarofta om omvärdering av kända fundamentala förutsättningar.Precis som avkastningskravet skruvas ner i en stigande börsskruvas de upp på en fallande.
Det är enorma summor i omlopp, som driver vilken som helst avvärldens börser – stora som små. Den modiga spararen kanspekulera i vilken väg kapitalflödena väljer framöver och köpaandelar i en fond, som placerar i en marknad man tror kommer attbli investerarkollektivets gunstling härnäst.
Var tar flödena vägen härnäst?
Det långsiktigt härskande portföljtänkandet hos världenskapitalförvaltare är att ligga neutral i ett tillgångslag, detvill säga investera lika stor andel i exempelvis ett land somvärldsindex. Men för att skapa överavkastning, slå index, kanförvaltarna frångå neutralitet, dels genom att välja rättmarknad dels genom välja rätt aktier på respektive marknad.Därför kan det vara intressant att titta på hurkapitalförvaltarna placeringsstrategier ser ut idag. Denbrittiska tidningen The Economist publicerar regelbundet ensammanställning över åtta stora internationellainvestmentbankers globala portföljförslag. För derastrovärdighets skull får vi utgå från att de lever som de lär. Avden senaste sammanställningen för tredje kvartalet framgår attden genomsnittliga aktieportföljen är överviktad i Europa ochunderviktad i Asien och USA. Medan den genomsnittligaobligationsportföljen är kraftigt överviktad i USA. Det ärviktigt att notera att dessa portföljer avser globala placerare,som inte vill ta några nationellla eller valutamässiga hänsyn.En svensk sparare bör ha en stor andel svenska aktier, eftersomdenne har sina åtaganden i svenska kronor. Av tabellen härintillframgår att förvaltana har gått från övertill undervikt i Asien.För ett år sedan utgjorde Asien 26 procent av portföljen attjämföra med 10 procent nu. I stor utsträckning har kapitaletpumpats in i den amerikanska marknaden via den europeiska. Dengenomsnittliga aktieportföljen består till 43 procent avamerikanska aktier, det är underviktat mot neutralvikt med hela8 procentenheter. Det är ändå en ökning med en procentenhetsedan kvartal två och fem procentenheter sen kvartal tre i fjol.
TAR HEM FÖRSTFramförallt har kapitalet investerats i amerikanska räntebärandepapper och andelen dollarnoterade obligationer är kraftigtöverviktad i den genomsnittliga obligationsportföljen med 48procent jämfört med 32 procent som är neutral. Historiskt brukarde stora amerikanska investerarna reagera på alla sortersvärldskriser med att dumpa utländska placeringar och ta hempengarna. Det måste vara stabilt i centrum för att investerarnaska våga ge sig ut på äventyr runtom i världen.
Men västvärlden och framförallt USA har toppat i konjunkturenoch därför är det troligt att när det internationellainvesterarkollektivet tycker sig kunna se några ljuspunkter iAsien, eller åtminstone tycker att de har ett grepp omomfattningen av problemen, kommer flödena vända åter till deasiatiska börserna. Det är givetvis omöjligt att säga när detvänder och i vilken omfattning. Avgörande är om Japan kan fåtill stånd en bankreform.Men klart är att vid en eller annantidpunkt kommer de institutionella investerarna, svenska ochinternationella, att vilja ha åtminstone neutral vikt i Asienigen. Även Ryssland har fallit kraftigt och om de styrande iRyssland kan återvinna investerarnas förtroende igen kanRysslandsfonder vara mycket intressanta (läs mer Äntligenbilligt sid 14 i nr 40/98). Men i dagsläget är sådanainvesteringar bara lämpad för mycket spekulativa sparare och fören liten del av sparkapitalet.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.