KONJUNKTUREN: Det blir bättre

Tillväxten i den svenska ekonomin var förvånansvärt svag underförsta kvartalet. Förra årets uppgång bröts och under förstakvartalet minskade till och med BNP med 0,3 procent enligtsäsongrensade uppgifter. Men trots det finns det knappast någonanledning att tro att hela 1997 blir mycket svagare än väntat.Allting talar för att konjunkturuppgången fortsätter. Orsakernatill att BNP-tillväxten blev så svag under första kvartalet vari hög grad av tillfällig natur.

Att den privata konsumtionen blev svagare än väntat beroddeframför allt på att den milda vintern höll hushållensenergikonsumtion nere. Den privata konsumtionen under förstakvartalet i år var 0,9 procent högre än motsvarande period förraåret. Sjunkande energikonsumtion drog ner totalen med enprocentenhet medan ökande bilförsäljning drog upp med 0,6procentenheter. Från sista kvartalet förra året till förstakvartalet i år sjönk den privata konsumtionen med 0,3 procentenligt säsongrensade uppgifter.

Det som möjligen talar emot att den privata konsumtionen skallfortsätta uppåt är att inkomsterna utvecklas så svagt. EnligtKonjunkturinstitutets (KI) nya prognos blir 1997 tredje året irad med oförändrade inkomster för hushållen. Men KI:s tolkningär trots det att den privata konsumtionen fortsätter att öka,med 2,0 procent i år och 2,3 procent nästa år. Det innebär attsparkvoten (sparande som andel av inkomsten) faller till 2,4procent. Så sent som 1995 låg den på nästan nio procent ochförra året på drygt sju procent. Det kan förefalla väl vågat atttro att hushållen skulle våga dra ner sitt sparande så mycket.Men KI framhåller att den totala sparkvoten dras ner av att detreala sparandet i form av bostäder är så lågt. Den finansiellasparkvoten hamnar enligt KI:s bedömning på fyra procent nästa år.

Om man tittar på erfarenheterna från Finland är det inte allsnågon osannolik utveckling. Efter en period av fyra år medmycket svag privat konsumtion har den privata konsumtionen ökatkraftigt. I Finland ökade den privata konsumtionen med mellantre och fyra procent under både 1995 och 1996 och ökningen spåsbli ungefär lika stor i år. Sparkvoten har fallit från drygt sjuprocent till mellan en och två procent förra året.

FLER OPTIMISTERDet finns mycket annat som också talar för att den privatakonsumtionen skall fortsätta att öka. Hushållen har enligtStatistiska Centralbyråns (SCB) enkätundersökningar blivit meroptimistiska om den ekonomiska utvecklingen under det närmasteåret. Stigande villapriser och aktiekurser har också bidragittill att hushållens förmögenhetssituation har förbättrats. KItror inte heller att de senaste årens räntenedgång har fåttfullt genomslag ännu. En allmänt förbättrad konjunktur innebärockså enligt KI att arbetsmarknadsläget nu förmodligen har nåttbotten.

Fallande offentlig konsumtion drog också ner första kvartaletstillväxt. Jämfört med första kvartalet förra året minskade denstatliga konsumtionen med drygt fem procent och den kommunalamed knappt tre procent. Den offentliga konsumtionen motsvarartjugofem procent av BNP och får därmed stor betydelse för dentotala tillväxten. Budgetsaneringen har inneburit att denoffentliga konsumtionen har fallit under varje år sedan 1994.

KOMMUNERNA SKÄR MESTUnder de senaste åren har den statliga konsumtionen fallit mest.Men i år väntas kommunerna stå för de största nedskärningarna.Det slår också mot sysselsättningen. Under första kvartalet i årvar sysselsättningen inom kommunerna fyra procent lägre änförsta kvartalet förra året. Men nu lider ju budgetsaneringenmot sitt slut och vårpropositionens förslag om ökade statsbidragtill kommunerna innebär enligt KI:s bedömning att det inte blirnågra nya nedskärningar inom kommunerna. Nästa år väntas bli detförsta året sedan 1993 när den offentliga konsumtionen totaltsett ökar svagt.

Även investeringarna bidrog till att dra ner första kvartaletstillväxt. Bostadsbyggandet sjönk med över sjutton procent frånförsta kvartalet förra året. KI:s bedömning är att det dröjertill nästa år innan bostadsbyggandet återhämtar sig, under åretsom helhet väntas det minska med över tjugo procent i år. Ävenindustriinvesteringarna föll under första kvartalet, men inomindustrin väntas en bättre utveckling under året som helhet.Enligt SCB:s investeringsenkät planerar industrin att investeraungefär lika mycket i år som förra året. Inom det övriganäringslivet väntas investeringarna vända uppåt i år.

Exporten var det enda som blev bättre än väntat under förstakvartalet. Försvagningen av kronan och ökande produktivitetstärker konkurrenskraften. Relativpriserna (svenskaexportföretags priser i förhållande till dem i vårakonkurrentländer) uppskattas till och med falla i år och KI:sbedömning är att svenska företag behåller sina marknadsandelar.Under första kvartalet ökade exporten med sju procent frånmotsvarande period förra året. KI har reviderat upp sin prognosför exporten under 1997 med två procentenheter till åttaprocent.Sammantaget ser det alltså ganska ljust ut.Konjunkturbedömningar är visserligen alltid mycket osäkra ochprognosmakarna framhåller ofta att det just nu är ovanligt svårtatt förutse utvecklingen. Så är det för en gångs skull inte nu.Den här gången säger KI till och med att Tämligen entydigatecken tyder nu på en snabbare ekonomisk expansion under andrahalvåret 1997 och 1998.

MÄRKLIG STABILITETVad är det som kan gå fel? Ränte- och valutamarknaderna harvarit förvånansvärt lugna på sista tiden. Trots det franskavalet och osäkerheten om den så kallade stabilitetspakten hardet inte funnits tillstymmelse till ränteoro. Kronan, somvisserligen bedöms vara undervärderad, har inte heller rört sigmycket. Sedan i februari har den legat på ett TCW-index på 122–123.

Hotet om en upprepning av 1994, med kraftigt stigande räntorvärlden över, förefaller också allt mindre. Den amerikanskaekonomin fortsätter att växa, men det kommer ändå hela tiden nyabevis för att inflationen håller sig i schack.

Att den amerikanska centralbanken höjde styrräntan i slutet avmars har inte fått några som helst negativa effekter. Tvärtomhar de amerikanska långräntorna vänt nedåt, den så kalladetrettioåringen har fallit från som högst 7,2 procent i mitten avapril till 6,7 procent i måndags.