Koranen och kapitalet

Begreppet “riba” är den stora skiljelinjen mellan det västerländska och islamiska finansiella systemet. Riba betyder ocker eller ränta och får vare sig betalas eller debiteras.

Förbudet finns i Koranen som en del av sharia, islamisk lag. Även i andra religioner finns en motvilja mot vad som betraktas som hög ränta på kapital. I Gamla testamentet i Bibeln fördöms ocker kraftfullt vid flera tillfällen.

För islamiska banker, fonder och placerare handlar det i stället ofta om att få en del i vinsten i proportion till hur mycket pengar som satsas, en sorts riskkapitalfinansiering alltså. Den som sätter in pengar på ett konto i en islamisk bank kan alltså få en ränta som är större än vad som hade varit fallet om en fast ränta tillämpats. På samma sätt kan insättaren inte vara säker på att få tillbaka alla sina pengar om banken kan visa att de förlorats i affärer. Några helt entydiga regler finns förstås inte eftersom det hela tiden handlar om att tolka islamisk lag, vilket naturligtvis utgör ett extra riskmoment.

Väckelse

Den religiösa väckelsen inom islam har skapat efterfrågan på nya finansiella produkter då allt fler människor väljer att försöka leva enligt islamisk lag. Länder som Pakistan har också ålagt alla banker att gå över till det islamiska systemet.

Islamiska banker och finansiella produkter började uppstå i Pakistan på 1950-talet och spred sig på 1960-talet till den arabiska världen. Fram tills 1980-talet var det en mycket liten företeelse men i dag är omfattningen både stor och snabbt växande. Det finns mellan 150 och 200 finansiella institutioner som tillsammans har en balansomslutning på över 1 000 miljarder kronor. Dessutom har många av de stora internationella bankerna som HSBC och Deutsche Bank avdelningar för islamiska placeringar.

Banksystemet erbjuder en mängd produkter, från fonder till leasing till finansiering. Det största problemet gäller naturligtvis att hantera lån och skulder. Det finns ingen penningmarknad i dag som efterlever islamisk lag men planer finns i Bahrain, som är navet i det islamiska finansiella systemet, på att starta en sådan.

Skolor och sjukhus

Genom att skapa räntepapper som baseras på till exempel skolor och sjukhus som underliggande värde och betala ut vinster från en fond försöker islamiska banker hantera sina tillgångar utan att bryta mot sharia.

Fonder som följer sharia växer mycket snabbt i popularitet, vilket främst beror på att detta är den enklaste placeringsformen för en muslim. Att investera i aktier är enligt de flesta inget problem, även om de finns de som anser att aktiemarknad är att likställa med spel och därmed bör vara förbjudet.

Nyckelfrågan ur religiöst perspektiv är vad fonden investerar i. Liksom bankerna har fonderna styrelser med religiösa lärde vars uppgift är att granska investeringarna så att de inte bryter mot några förbud, bland annat vad gäller nya finansiella produkter.

I stort sett kan islamiska fonder inte investera i företag som sysslar med förbjudna företeelser som spel, alkohol, underhållning, eller som på något sätt hanterar grisar, till exempel slakterier eller livsmedelsföretag. Dessutom brukar företag där mer än fem procent av intäkterna kommer från ränta undantas. Förutom företag i hela den finansiella sektorn faller till exempel Microsoft i den kategorin.

Både Financial Times och Dow Jones har tagit fram islamiska index. De islamiska indexen har klarat sig bra ur ett avkastningsperspektiv de senaste åren.