Lågkonjunkturen över till slutet av 2021

Trots coronapandemins tredje våg och efterföljande restriktioner fortsatte den svenska ekonomin att återhämta sig under början av året. Den pågående vaccinkampanjen och att samhället succesivt börjar öppnas upp kommer innebära att återhämtningen tar ytterligare fart under andra och tredje kvartalet. Detta trots att brist på insatsvaror och logistikproblem hämmar industriproduktionen och exporten, skriver Konjunkturinstitutet. De finanspolitiska stödåtgärder som riktats mot företag och arbetstagare under pandemin anses kunna börja fasas ut under det tredje kvartalet i år.

”Konjunkturläget kommer dock att se olika ut i olika branscher, med en lägre ekonomisk aktivitet i vissa kontaktnära tjänstebranscher som hotell och restaurang. Det beror bland annat på att det internationella resandet fortsatt är nedpressat av pandemin, men också på att en del beteendemönster har förändrats varaktigt”, skriver de.

Den snabba återhämtningen förklaras dels av att orsaken till lågkonjunkturen inte är underliggande ekonomiska obalanser, dels av de omfattande ekonomisk-politiska stödåtgärderna.

”Stödåtgärderna har hjälpt hushåll och företag att överbrygga krisen. När behovet av stödåtgärderna minskar och de kan fasas ut, kommer de offentliga finanserna att förstärkas igen utan att det får någon större återhållande effekt på efterfrågan. Dessutom har värdet på bland annat aktier och bostäder stigit kraftigt under lågkonjunkturen. Sammantaget gör detta att hushåll och företag har goda förutsättningar att snabbt öka efterfrågan och produktion när flertalet restriktioner väl hävs”, skriver de.

Men samtidigt som ekonomin kommer på fötter igen så släpar utvecklingen på arbetsmarknaden efter. Arbetslösheten väntas överstiga 7% i slutet av nästa år.

”Arbetslösheten återgår inte till den nivå som rådde före pandemin förrän årsskiftet 2022/2023. Detta beror främst på att pandemin lett till ökad långtidsarbetslöshet, något som försvårar matchningen på arbetsmarknaden”, skriver Konjunkturinstitutet.