Ljusning i sikte i Japan

Yenen stärks och börsen går upp. Kanske är Japan på väg ur denonda och in i den goda cirkeln.

Har vi sett vändpunkten på den japanska krisen? Yenen tog ettglädjeskutt förra onsdagen från 131 till 119 yen på en dollar.Så mycket har inte yenen stärkts på en och samma dag på 25 år.På måndagen gick Tokyobörsen upp med över fem procent. Orsakentill den ökade optimismen är delvis att en regeringsproposition,som syftar till att rädda Japans problembanker, godtogs av denaktuella kommittén i riksdagens överhus. Bankräddningsplanenliknar på många sätt den svenska Securum-lösningen i början av1990-talet, då man städade upp bland dåliga lån efter densvenska fastighetsbubblan.

SVITER FRÅN BUBBELEKOMOMINJapan lider fortfarande från sviterna av sin bubbelekonomi frånslutet av 1980-talet och början av 1990-talet. När bubblansprack 1991 stod bankerna med dåliga lån upp över öronen ochtvingades strama åt sin utlåning till företagen. Kreditbristenhar hämmat tillväxten i Japan sedan dess. De japanskapolitikerna har saknat kraft att ta itu med problemet. Enuppgörelse mellan regeringen och oppositionen misslyckadesnyligen.

Men nu ser det ljusare ut. Regeringen har tagit med flera avoppositionens viktigaste önskemål i sin modifierade plan, föratt få den genomklubbad i parlamentet. Vad som återstår att seär om den ledning som ska verkställa planen visar sig förmögenatt städa upp i Japans bankväsende. Konkursmässiga banker måstekunna skiljas ut ifrån de sunda banker som drabbats av denjapanska krisen, så att inte alla medel hamnar i samma svartahål.

SPÄND VÄNTANHela världen följer spänt utvecklingen i Japan, vars roll ivärldsekonomin knappast kan överskattas i kreditkrisens tid.Minskad efterfrågan till följd av flera finansiella krishärdarvärlden över riskerar att skapa ett överutbud av varor sompressar ned priserna och tvingar fram deflation, vilket ledertill en strypning av ekonomin. Japan spelar en nyckelroll närdet gäller att komma tillrätta med deflationsimpulserna p.g.a.sin dåligt utnyttjade produktionsapparat. Enligt det ekonomiskaplaneringsverket EPA i Japan överstiger landetsproduktionskapacitet efterfrågan med minst 1.300 miljarderkronor.

Räntevapnet är sedan länge förbrukat. Regeringen sänkte nyligenden korta räntan från 0,5 till 0,25 procent, så nära ennollränta man kan komma. En räntesänkning till och spararen kanlika gärna stoppa pengarna i madrassen.

Den enda synliga lösningen till att stoppa deflationsspiralen äratt städa upp i bankväsendet. På så sätt kan likviditeten kommatillbaka i den japanska ekonomin, vilket skapar optimism ochökar konsumtionen. Det spekuleras också i om regeringen skatrycka upp penningmängden med sedelpressarna.

STIMULANS HAR INTE HJÄLPTMen ännu är pessimismen utbredd. Den senaste tankan, som utrönerkänsloläget i det japanska näringslivet, uppvisade de sämstatalen sedan februari 1994. Åtskilliga statliga stimulanspaketunder 1990-talet sammanlagt på uppemot 5.000 miljarder kronorhar inte lyckats få bukt på den dåliga inhemska efterfrågan.Förväntningarna på Japans tillväxt för 1998 har reviderats nedavsevärt. Internationella valutafonden, IMF, uppskattar attJapans BNP kommer att minska med hela 2,5 procent i år.

RÄDDNINGSPLANENEnligt bankräddningsplanen ska staten gripa in och pumpa inpengar i problembanker som har dåliga lån, men i grunden ärsunda institutioner. Kreditenheten Deposit Insurance Corporationsom idag bara får överta dåliga lån från finansiellainstitutioner som försatts i konkurs, kommer enligt den nyaplanen även kunna överta dåliga lån även från andra finansiellainstitutioner. Vissa banker kommer också att nationaliseras,antagligen bl.a. det problemtyngda Long-Term Credit Bank ofJapan. I de banker vilkas soliditet överstiger åtta procent skaregeringen dock bara få lov att köpa preferensaktier, om bankenär involverad i räddningsaktioner, omstrukturerar eller är iskriande behov av likviditet. Detta p.g.a. oppositionensinvändning mot att injicera statliga medel i relativt solidabanker.

Efter omstruktureringen av den finansiella sektorn, behövs ävenavregleringar för att skapa mer konkurrens mellan finansiellainstitutioner. Sådana avregleringar är redan i full gång sedan iapril i år, vilket väcker hopp för framtiden. Sett mot densvenska erfarenheten kan vi nog förvänta oss en upplösning avden japanska bankkrisen, men det kommer att dröja några år innanvi ser det fulla resultatet.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.